Fru talman! Jag tycker också att det är positivt att
vi har kommit så här pass långt när det gäller jäm-
ställdheten i styrelser och kommittéer. Jag minns när
kampanjen startade 1988. I Älvsborgs län, som jag
kommer ifrån, befann vi oss på en föga hedrande
jumboplats. Det var väldigt illa, och det gjorde att
man verkligen arbetade strategiskt för att nå en för-
bättring. Vi lämnade också den platsen ganska snabbt.
Det visar att man löser en stor del av problemen bara
man tar tag i dem.
Jag vill kommentera det som vi hörde om att
statsministern har sagt att det ibland fattas verkligt
kompetenta kvinnor. När man tillsätter människor i
olika kommittéer och styrelser är det viktigt att man
tillsätter kvinnor just i de styrelser och kommittéer
som är grunden för maktpositioner. Jag tänker t.ex. på
finansområdet, ekonomiområdet, skatteområdet och
näringsområdet. Då får kvinnorna en bas för att sena-
re kunna gå vidare till mer betydande uppgifter. Där-
för är det ännu viktigare att man når en balans också
inom de områdena. Det är just då man får fram kom-
petenta kvinnor som kan gå vidare och bli ministrar
och annat i ett senare skede.
Det vill jag skicka med statsrådet, och jag vill gär-
na också få en kommentar till det.
Jag har märkt, i alla fall hos oss, att man inte alltid
begär förslag både om en man och en kvinna när det
gäller tillsättning i en kommitté. Jag frågar varför. Det
kanske sker av misstag. Det är kanske något som har
slunkit förbi Ulrica Messings argusögon. Det är kan-
ske egentligen ett misstag att det blir så, men det sker
faktisk inte till hundra procent. Jag vill fråga varför.