Fru talman! Jag är mycket glad för de siffror som
Ulrica Messing redovisat. Jag gjorde själv en analys
år 1994. Då fanns det i mitt hemlän politiskt samman-
satta församlingar utan kvinnor. Exemplen då var
Skogsvårdsstyrelsen och Utvecklingsfonden.
Jag är övertygad om att andelen kvinnor har ökat
även i indirekt sammansatta grupper. Har man gått
igenom andelen kvinnor i indirekt politiskt samman-
satta grupper? Det är de som inte har insynen som
Ulrica Messing redogör för.
För inte så länge sedan hade vi en utfrågning av
statsministern om nomineringar i konstitutionsutskot-
tet. Då beklagade han att det inte finns tillräckligt
många kompetenta kvinnor. På vilket sätt är Ulrica
Messing delaktig i att identifiera kompetenta kvinnor
så att de finns till hands när ett bra namn behövs? Är
ministern beredd att upprätta en namnbank? På vilket
sätt används befintliga namnbanker? Sverige är med i
organisationen WHITEC, Women in Technology, ett
europeiskt samarbetsorgan. Där upprättas sådana
namnbanker. Används sådana?
Sedan var det nomineringarna. Det ministern sade
om dubbla nomineringar låter bra. Men det finns de
som inte lämnar dubbla nomineringar. Vad sker då?
Skickas förslagen tillbaka, eller blir det en protest och
sedan till nöds accepteras ett namn? Det är vitala
frågor angående det ministern säger om att man skall
leva som man lär. I så fall måste man vara tydlig och
skicka tillbaka förslagen.