Herr talman! Det är självklart så. Jag betraktar USA som en demokratisk stat. Det fyller en rad kriterier. Sedan kanske det faktiska resultatet på olika politikområden för människor som bor i USA är lite annorlunda. Men om vi håller oss på det principiella planet vill inte jag säga att stater med utpräglad maktdelning inte skulle vara demokratiska.
Maktdelningen bygger på att man delar makten mellan några individer. Jag vill inte dela makten mellan väljaren på valdagen och en rad institutioner som sedan ska försvåra besluten eller kanske till och med förhindra besluten genom att ha denna maktdelning och denna kontrollmekanism. Det menar jag och de som stöder folksuveräniteten.
Väljaren på valdagen är suverän, och alla väljare är lika kompetenta att rösta. Det är en bärande tanke för socialdemokrater. Det har burit upp vårt författningstänkande under hela 1900-talet. Inskränkningar i väljarens suveränitet på valdagen innebär att man maktdelar med någon annan. Det är delar av det tänkande som präglar den nuvarande regeringsformen och som jag hoppas också kommer att prägla den i fortsättningen.
Herr talman! På några sekunder skulle jag vilja gentemot Ingvar Svensson ta upp frågan om subsidiaritet. Jag vet att Ingvar Svensson och jag har vid flera tillfällen varit överens om att subsidiaritet inte är detsamma som decentralisering, för att förkorta det hela lite grann.
Det skulle vara intressant att höra Ingvar Svensson säga vilka effekter subsidiaritetstanken skulle få på beslutsfattandet om den infördes i grundlagen.