Fru talman! Jag bor i Ljungskile och jag är en av
motionärerna som ligger bakom det beslut som riks-
dagen fattade i april förra året. Jag har alltså på nära
håll kunnat följa utvecklingen i denna fråga och det
engagemang som finns utifrån den intresseförening
som bildades på 1990-talet.
Det är naturligtvis viktigt i en demokrati att det
sker ett förändringsarbete på alla områden, men när
det gäller förändringsarbetet i en levande demokrati
så handlar det om att stärka medborgarnas möjlighe-
ter till inflytande, medansvar och valfrihet. Jag tror att
statsrådet delar den synen. Demokrati är en fortlö-
pande process, vars livskraft är beroende av att män-
niskans värde och ansvar präglar samhällsdebatten
och det gemensamma handlandet. Skälen som intres-
seföreningen anförde i sitt arbete för en kommundel-
ning var bl.a. att avståndet mellan tjänstemän, förtro-
endevalda och medborgare blir kortare i en mindre
kommun. Det blir alltså en starkare lokal närdemo-
krati.
En ansökan har nu avslagits två gånger. Den andra
gången som man gjorde en ansökan skrev man bl.a.
att motivet inte är en missnöjesyttring gentemot den
nuvarande kommuntillhörigheten, utan ett positivt
bidrag till förnyelse av delaktighet, medborgarinfly-
tande och den lokala demokratins uttryckssätt och
beslutsformer.
Nu hör jag här av statsrådet att regeringen inte
tänker ta upp frågan om Ljungskile kommun. Precis
som Åsa Torstensson har sagt här så finns det ett
tillkännagivande från april förra året där en utskotts-
majoritet skriver att frågor som är så viktiga för den
lokala demokratin som kommunindelningen enligt
utskottets mening bör avgöras med ett så brett be-
slutsunderlag som möjligt.
Även om jag är Ljungskilebo så har jag aldrig sagt
att jag vill att det ska bli en egen kommun, utan det
ska naturligtvis utredas. En utredning kan ge svar
både till mig, som gärna skulle önska en egen kom-
mun, och till andra, som är skeptiska. Svaret kan bli:
Ja, detta är praktiskt möjligt, eller: Tyvärr är detta
inte praktiskt möjligt.
Jag tycker att det är ett minimum i en demokrati
att man kan tillgodose det engagemang som finns i
och runt Ljungskile. Vad avser regeringen att göra
utifrån det engagemang som finns i Ljungskiletrak-
ten?