Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellationerna 1993/94:54 och 55 om stranderosionen i Skåne

Statsrådet GÖREL THURDIN (c), 1994-01-20 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Låt mig börja med

jordbruksutskottets betänkande. Jag har

naturligtvis också noterat att det här beslutet

fattades i december förra året. Det anvisades dock

inga pengar. Man uttryckte bara att staten bör

ikläda sig ett större ansvar. Det var naturligtvis

också signaler till myndigheter. Jag uppfattade

detta beslut som att riksdagen då ansåg att det

skulle gå den väg som jag har beskrivit, nämligen

genom myndigheterna. På Miljödepartementet har

vi inte alls pengar som vi fördelar på det sättet.

I och med att man jobbar så intensivt på

myndigheterna med dessa frågor finns det

naturligtvis möjligheter för dem att också prioritera

ett sådant här område. Det finns företag som är

intresserade av att utföra detta arbete. Eftersom

det handlar om en teknikupphandling måste man

också veta vad företagen skall ha betalt för att

utföra detta. I dessa tider med hög arbetslöshet kan

man också tänka sig att titta på om det finns pengar

hos t.ex. Länsarbetsnämnden som skulle kunna

föras över till ett sådant här projekt. Man skall inte

helt bekosta det, men man kan åtminstone bidra till

den här typen av projekt.

Jag skall gå rakt på sak och tala om att jag inte kan

svara någon av er genom att säga att det kommer

pengar direkt till det här projektet i morgon, om 14

dagar eller om två månader. Så ärlig måste jag

naturligtvis vara, eftersom det är så.

Man kan jämföra t.ex. med Danmark. Där har man

inte prioriterat områden där det finns

fritidsbebyggelse. Man går direkt på

permanentbebyggda områden. Det gäller ju att se

vilka prioriteringar som samhället skall göra när

enskilda fastighetsägare osv. på det här viset skall

få ett slags kompensation. Det blir ju en typ av

kompensation, även om det också betyder att

stranden skyddas.

Det är utmärkt att kommunerna har samlats och att

de försöker samordna detta. Det är klart att de

andra kommunerna också måste ha en s.k.

vattendom för att man skall kunna utföra dessa

saker. Jag vet inte om det alltid har funnits

vattendomar när det gäller allt som har utförts längs

kusten, men det är nödvändigt så att det också går

till på rätt sätt. Vattendomstolen säger dessutom:

''Uppförande av erosions- eller

sedimenttransporthinder på sandkuster för att

motverka erosion i något parti, leder oftast till

erosion i något annat avsnitt''. Det är alltså aktiva

områden där det ständigt händer någonting,

eftersom sanden är så rörlig. Det är ett sådant

rörligt material.

Både Länsstyrelsen och Vattendomstolen är ju

tveksamma till en del effekter av detta. Det finns

också forskare utomlands som säger att det många

gånger handlar om marginella effekter men att man

naturligtvis ändå bör pröva och se vad som kan

göras för att åtminstone rädda speciella delar av

stränder som är hårt utsatta.

Dessutom tycker jag inte att vi behöver utse någon

ny myndighet i Sverige som skall handha dessa

frågor. Naturvårdsverket och NUTEK har ett stort

ansvar på det här området. Det har även SGU på

sitt sätt. Jag har samtalat med SGU, eftersom man

där har forskare som specifikt jobbar med dessa

frågor. Såsom fysiska planerare i landet har vi också

ett ansvar för att undersöka vad vi kan göra så att

enskilda fastighetsägare inte åsamkas materiella

skador. Den fysiska planeringen måste vara sådan

att dessa stränder inte utsätts för alltför mycket

påverkan. Både forskare och andra hävdar att om

det sker för mycket mänsklig verksamhet på sådana

här känsliga strandområden, blir de särskilt utsatta

för erosion.

I t.ex. arbetet med Östersjövisionen, som jag var

inne på tidigare, lägger man stor vikt vid fysisk

planering. Danmark har varit med om att ta fram

särskilt material som just handlar om särskilt

känsliga områden i Östersjöområdet. Dit hör

naturligtvis kustområdena. Man har lagt fram ett

förslag om en speciell skyddszon på trehundra

meter längs hela Östersjökusten för att motverka

bebyggelse och för kraftig åverkan på

strandområdena. Därutöver är det naturligtvis

viktigt att undersöka om man kan ha något annat

samarbete. Det får växa fram. Östersjövisionen är

ett arbete som aldrig har pågått förut. Man får

ibland treva sig fram för att få alla att ställa upp på

de saker som läggs fram.

Jag hoppas åtminstone att vi på något sätt skall

komma fram till praktiska lösningar och göra något

i praktiken mot bakgrund av den här rapporten och

viljan hos NUTEK och involverade myndigheter

att verkligen genomföra förslagen. Det gäller alla

kommuner. Det gäller åtskilliga hövder i dessa

områden.

Debatten

Hämtad sida: 9

9 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Statsrådet GÖREL THURDIN (c): Svar på interpellationerna 1993/94:54 och 55 om stranderosionen i Skåne (1994-01-20) — PRESS0