Herr talman! Fredrik Olovsson har frågat mig om fördelningen av ansvaret mellan regeringen och Riksbanken för att minska hushållens skuldsättning. Han har också frågat mig om vilka analyser regeringen gjort av den finansiella stabiliteten i samband med ändringarna av arbetslöshetsförsäkringen.
Jag vill inledningsvis tala om att regeringen arbetar på bred front för att öka den finansiella stabiliteten. Vi har bland annat förstärkt insättningsgarantin och inrättat en stabilitetsfond. Finansinspektionen har beslutat om allmänna råd om bolånetak.
Jag delar Fredrik Olovssons oro för att hushållens skuldsättning kan utgöra ett hot mot finansiell stabilitet i dag. Jag välkomnar därför att Finansinspektionen aviserat höjda riskvikter för bolån. Regeringen, liksom en enig riksdag, står också bakom höjda kapitaltäckningskrav på bankerna. Detta ökar motståndskraften mot finansiell oro.
Förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen syftar till att stärka arbetslinjen. En rapport från Finansdepartementet 2011 visar att dessa förändringar ökar sysselsättningen. Därmed får fler personer arbetsinkomster, vilket förbättrar deras möjlighet att ta bostadslån. Rapporten visar också att jämviktsarbetslösheten blir lägre. Därmed minskar risken för inkomstbortfall, vilket förbättrar hushållens möjlighet att klara av bolånen. Omvänt kommer alltså en generösare a-kassa att leda till lägre sysselsättning och högre arbetslöshet, vilket i sin tur kan orsaka finansiell instabilitet.
Analyser av den finansiella stabiliteten måste vara övergripande. De kräver bland annat att bankernas principer för kreditgivning analyseras för att se hur dessa anpassas till förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Finansinspektionens stresstester har visat att de hushåll som beviljats nya bolån har en tillfredsställande återbetalningsförmåga, även i händelse av hög arbetslöshet.