Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag ser
inte samma motsättning som Margareta E Nordenvall
mellan att vara löntagare och att vara innovatör. Jag
tror att det är möjligt att vara båda delarna. Jag tror att
det är detta som vi kommer att behöva alltmer i ar-
betslivet framöver.
Men självklart är det helt oacceptabelt att det finns
förlorare i skolan, att det finns elever som, trots att
den genomsnittliga nivån är högre i den svenska sko-
lan, lämnar skolan med bristande kunskaper. Det är en
katastrof för de individer som berörs, det är ett oerhört
slöseri för samhället, och det är självklart helt oaccep-
tabelt för en skolminister.
När vi diskuterar på vilket sätt vi skall kunna höja
kvaliteten bör vi komma ihåg att det viktigaste in-
strumentet är att på olika sätt stimulera en utveckling
mot en högre kvalitet. Erfarenhet visar att den kvali-
tetshöjning man kan nå genom att på olika sätt för-
hindra saker är begränsad. T.ex. tror jag att vi inte
skall överdriva hur lätt det är att avstänga en läkare
och vilken betydelse en sådan åtgärd har för vården.
De viktigaste kvalitetsinsatserna handlar om det posi-
tiva som man kan göra, även om vi kanske också
måste diskutera andra åtgärder.
Margareta E Nordenvall delar säkert min uppfatt-
ning att decentraliseringen och målstyrningen, det nya
styrsystemet för skolan, innebär nya och bättre förut-
sättningar för skolan att faktiskt höja sin kvalitet.
Möjligheten finns då också att använda sig av lokala
och flexibla lösningar, vilket i sig är ett mått på kvali-
tet. Därför är det viktigt att den tillsynsinstans och det
utvärderingssystem som vi har inte motverkar de
lokala utvecklingsmöjligheterna, inte motverkar de-
centraliseringen i styrsystemet. Det handlar om att i
bevarande av detta, inom ramen för detta, på olika sätt
säkra och stimulera kvaliteten i skolan. Det är inte en
alldeles enkel uppgift, och det är bl.a. därför som vi
har tillsatt en särskild kommitté som tittar på bl.a.
denna fråga.
Det är inte sant att Skolverket inte granskar kun-
skaper. Det är heller inte sant att regeringen har tagit
bort någon kunskapskontroll i årskurs 5. Däremot har
vi gjort det nationella provet i årskurs 5 i tre ämnen
frivilligt för lärarna att använda sig av. Det är ju lä-
rarna, som är de professionella, som har att avgöra
vilka instrument man vill använda för att på bästa sätt
kunna göra den kunskapskontroll och kvalitetskontroll
som finns inlagd i läroplanen i årskurs 5. Det är
emellertid viktigt att man inte väntar till årskurs 5,
utan det skall kontinuerligt vara en del av allt arbete i
skolan att man värderar kvaliteten och sitt eget arbete.
Herr talman! Moderaterna har vid ett flertal tillfäl-
len upprepat att om man skulle genomföra ett system
som innebär likvärdiga ekonomiska villkor för kom-
munala och fristående skolor, skulle det innebära en
försämring för de fristående skolorna. Ibland talar de
t.o.m. om att man på detta sätt skulle strypa de fristå-
ende skolorna. Jag kan inte förstå den retoriken, om
man inte menar att fristående skolor i stället borde
vara överkompenserade och ha mer resurser än kom-
munala skolor.
Min och regeringens inställning är att det är ele-
vernas rätt som skall vara utgångspunkten. Eleverna
skall ha rätt till utbildning som är likvärdig och god,
oavsett om de väljer att gå i en kommunal skola eller i
en fristående skola, och därför skall de olika skolorna
tilldelas medel enligt samma villkor.