Fru talman! I den här frågan har jag motionerat
många gånger.
Det är så att de som arbetat i deltidsprojekt osv. är
diskriminerade i kollektivavtalen. Det betyder egent-
ligen att man tar ut avgifter av dem, för man tar ju ut
avgifterna på hela företagets lönesumma. Man bedri-
ver ett slags fördelningspolitik där ofta de svagaste,
de som har minst anknytning till arbetsmarknaden, får
betala för de andras pensioner.
Det är väl inte så anmärkningsvärt att arbetsmark-
nadens organisationer har värnat om den här rätten
tidigare. Det är väldigt viktigt att ha folk fast anknut-
na till sig. Det kanske är besvärligt att betala pen-
sionsavgifter för projektanställda. Med nya system
kommer detta kanske att ändras.
I sak är statsrådet och jag säkert väldigt överens
om att det här inte är bra och att man borde göra nå-
gonting. Men sedan kommer vi till hur man ska göra
det och vilket mod man har.
Det är faktiskt så att vi politiker har ett väldigt
stort ansvar att värna om allmänintresset och se till att
avtal är rättvisa och sluts på korrekt sätt och att inte
vissa parter kan diskrimineras, för det är här fråga om
en form av diskriminering även om man har en viss
förmåga att få det till att det inte är det.
Här är jag väldigt förvånad över statsrådet, som
tidigare faktiskt visat riktigt mycket mod och sagt
obekväma saker, inte vågar säga ifrån att så här kan
det inte gå till. Kom i håg att i annan lagstiftning är
det faktiskt inte så att avtalsparterna får göra hur som
helst. Vi har en konsumentlag som ska skydda den
svagaste parten. Jag kan inte förstå varför kollekti-
vavtalen ska vara fredade i det här hänseendet, om
inte vi politiker ska ge efter för särintressena.
Jag uppfattar egentligen interpellationssvaret som
mycket beklämmande. Det finns ett politikerförakt.
Därför tror jag att det behövs självständighet och mod
för att försvara medborgarnas, även de små medbor-
garnas, rättigheter och allmänintresse.
Det är alltså inte i sak som vi är oeniga, utan det
är egentligen fråga om hur mycket mod vi har. Det är
inte mycket att diskutera, utan jag tror att Mona Sah-
lin ska gå hem och sova på saken och verkligen visa
att hon har kraft att se till att även de starka parterna
bättrar sig och sluter bättre avtal.