Fru talman! I det här fallet är det mycket tydligt
en kamp mellan de starka förhandlingsparterna på
arbetsmarknaden å den ena sidan och den enskildes
rätt å den andra. Det är självklart att den enskildes rätt
då måste tas till vara.
Statsrådet säger att man är beredd att sätta press
på parterna. Men detta svar andas ju inte det minsta
hot mot parterna. Det finns inte ett ord om att rege-
ringen är beredd att hota med lagstiftning om den här
diskrimineringen fortsätter. Snarare står det ju tvärt-
om, statsrådet, i svaret. Det står t.o.m. så här i svaret
om tjänstepensionsförmåner som regleras i avtal: I
förutsättningarna för rätten till tjänstepensionsförmån
kan ingå att anställningen ska ha en viss omfattning
eller varaktighet. Menar statsrådet med detta att det
ska vara möjligt att förhandla bort tjänstepension för
dem som inte jobbar heltid? Säger man att det ska
vara möjligt? Det är i så fall i sig en diskriminering?
Svaret fortsätter: Jag vill inte utan vidare påstå att
parternas avtal innebär en otillåten diskriminering.
Men, säger statsrådet, även om så skulle vara fallet -
alltså även om den skulle vara otillåten - är man inte
beredd att vidta några åtgärder.
Detta är ju ett direkt besked till parterna att de ska
fortsätta att förhandla bort tryggheten och den enskil-
des rätt, för vi kommer inte att bry oss. Vi kommer
inte att lagstifta.
Jag hoppas att det inte är så statsrådet menar. Jag
skulle vilja få ett besked om regeringen ändå inte är
beredd att förbereda en lagstiftning om det nu är så
att den enskildes rätt uppenbart kommer att röjas i de
här fallen. Det är viktigt att den enskildes rätt inte
kommer ikläm mellan de stora, starka på marknaden.
Om det nu skulle vara så att man låter detta gå till
EG-domstolen, kommer det att bli en rad andra kon-
sekvenser.
För det första kommer olika villkor att gälla för
dem som befinner sig i slutet av sin anställning på
arbetsmarknaden i förhållande till dem som just har
kommit in på arbetsmarknaden. Är regeringen beredd
att göra något för dem som har intjänat pensionspo-
äng också före 1995 - då vi blev medlemmar i EU
och gemenskapsrätten först ägde tillämpning - eller
inte? I annat fall blir det en enorm orättvisa.
För det andra kommer det också att uppstå stora
deltidspensionsbomber som våra barn och barnbarn
kommer att få betala, därför att de flesta deltider finns
ju inom den offentliga sektorn. Jag vill då fråga om
regeringen är beredd att göra något åt också den här
problematiken. Jag hoppas att beskedet ska vara att
man inte låter de enskilda själva få slåss i domstol
utan att regeringen tar part för den svaga mot de star-
ka i det här fallet.