Herr talman! Jag tackar Ida Karkiainen. Vi stiftar lagar i riksdagen, och det är ett stort ansvar. Nu kommer det att beslutas att elvaåringar kommer att få se filmer med åldersgräns femton år och uppåt.
Ida Karkiainen nämnde i sitt anförande att barn har rätt till information. Det är riktigt att barn ska få information, men det är ett svagt argument. Jag tycker nog att Barnombudsmannen prickar rätt när han skriver att barn har rätt till information, men samtidigt har barn och unga rätt att skyddas mot information och material som kan vara till skada för deras välbefinnande.
Det som händer nu är att riksdagen stiftar en lag som kommer att gälla för svenska folket. Samtidigt menar Ida Karkiainen att vi ska ge föräldrarna makten över vad barnen ska få se. Ansvaret läggs helt och hållet på föräldrarna. Riksdagen stiftar lagen, och sedan får föräldrarna ta hela ansvaret.
Det här är att öppna alla dammluckor i frågan. Jag tycker att vi har ett stort ansvar gentemot barnen. Vi kan inte säga att våldet minskar i samhället. Ofta pratar vi om barns psykiska ohälsa, men ändå kommer vi att fatta ett beslut som kan öka på ångesten och ohälsan hos ungdomar.
Det finns naturligtvis mycket bra film. Ida Karkiainen nämnde några trevliga filmer, i alla fall informativa filmer, men det finns också mycket som är dåligt och skadligt. Det tar Barnombudsmannen upp. Jag blir lite orolig när Ida Karkiainen och regeringen inte har mer att anföra i frågan.