Herr talman! Jag har verkligen stor respekt för att man sätter barnen i centrum. Många av våra politiska förslag går också ut på det.
Men vi tycker att Statens medieråd här får ett helhetsansvar för klassificering av filmer utifrån tre nivåer, som jag nämnde i mitt anförande. En film som är oerhört våldsam kommer förmodligen inte att få en åldersgräns på femton år, utan den bör förmodligen ses av äldre. Här tycker vi också, som jag nämnt i tidigare replikskiften, att föräldraansvaret är starkare. Det är föräldrarna som bör se till att barn går och ser rätt filmer.
Men vi kan ställa frågan så här: Vi har en familj med två barn, ett som är sex år och ett som är tio år. Ska inte de få gå och se på samma film? Hur ska det gå, i så fall? Med denna förenkling och utvidgning tror jag att det också blir lättare för familjer att gå och se samma filmer. Jag stannar där så länge.