Herr talman! Det som är extremt är Roland Utbults argumentation. Han får det att låta som om det nu är fritt fram för elvaåringar att gå och se filmer med rekommenderad åldersgräns femton år. Han får det också att låta som om ansvaret nu ligger helt och fullt på föräldrarna utan någon sorts vägledning. Så är ju inte fallet.
Åldersgränser kommer fortfarande att finnas. Femtonårsgränsen är då en tydlig rekommendation till föräldrarna, så att de kan fundera på om det är en film som det är lämplig för barnet att se tillsammans med föräldrarna eller inte. Om man då som förälder kommer fram till att det är en film som barnet är moget nog att se måste man också som förälder anses vara myndig nog att fatta det beslutet.
Kristdemokraterna talar ofta om att värna familjepolitiken. Men vad Kristdemokraterna gör i praktiken är att styra vad familjerna får fatta beslut om. Man omyndigförklarar familjer och föräldrar.
Det vi gör med det här förslaget är inte att släppa fram möjligheten för elvaåringar att se film ensamma. Vi skapar bättre förutsättningar för familjer att ha gemensamma kulturupplevelser. Är det dåligt?