Fru talman! Jag berättade i mitt interpellationssvar
att regeringen nu arbetar med en särskild proposition
om folkhälsan. Vi kommer att redovisa och precisera
de mål som bör gälla för folkhälsopolitiken.
I det sammanhanget ska det bli intressant att dis-
kutera hur vi ska arbeta med strategier för att förbätt-
ra folkhälsan. Jag tror att det handlar om att föra
samman en rad olika institutioner och en rad olika
verksamheter kring ett gemensamt mål. Budskapet
ska vara detsamma i förskolan och i skolan. Man ska
inte bara engagera ungdomsskolan utan också hög-
skolorna i detta arbete. Man ska se till att hela utbild-
ningssystemet tar ett ansvar också för att förmedla
information och kunskap till eleverna och till barnen
om folkhälsoproblematiken.
Men jag tror dessutom att det handlar om att ut-
bilda och ge kunskap till föräldrarna och att inse att
familjen spelar en stor roll när det gäller att ge barnen
möjlighet till ökad kunskap om de risker vi lever med
och hur man ska undvika hälsoriskerna.
Det handlar alltså inte om enbart sjukvård, enbart
skolan eller enbart förskolan utan det handlar om att
få ett samspel mellan alla dessa olika samhälleliga
institutioner. Det är det vi kommer att diskutera när
det gäller att formulera en folkhälsostrategi.
Redan att sätta upp och precisera tio mål för folk-
hälsan är svårt, och det är det vi håller på att arbeta
med nu. Men att sedan se till så att vi får en strategi
för alla delar av samhället för att arbeta i riktning mot
målen är den stora uppgiften. Att utvidga de hälsoun-
dersökningar som görs för ett mycket speciellt ända-
mål, nämligen för dem som ska in och göra värnplikt,
till en allmän hälsoundersökningar kanske inte är det
bästa sättet att använda resurserna. De resurserna
behöver vi använda för att ge stöd i mycket tidiga
åldrar och ge stöd till en uppväxt som är bättre än den
som vi uppenbarligen kan erbjuda unga människor i
dag.