Fru talman! Margareta Viklund har frågat mig om
jag avser att utarbeta kortsiktiga och långsiktiga
handlingsplaner för att komma till rätta med välfärds-
sjukdomar som övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar
samt högt blodtryck. Vidare har Margareta Viklund
frågat mig om jag avser att ta initiativ till ett folkhäl-
soprogram som bl.a. innefattar allmän folkhälsoscan-
ning och därmed sammanhängande rådgivning för
samtliga 18-åringar i t.ex. Pliktverkets regi.
Jag tror att Margareta Viklund snarare avser scre-
ening än folkhälsoscanning, dvs. att genom test eller
undersökningar kunna upptäcka individer som tro-
ligtvis är sjuka eller hos till synes friska människor
kunna påvisa riskindikatorer som individen inte kän-
ner till.
För att en sjukdom ska vara lämpad för scre-
eningverksamhet bör enligt WHO tio kriterier vara
uppfyllda. Bl.a. ska det finnas en accepterad behand-
ling för patienter med sjukdomen i fråga, och det ska
finnas möjlighet att diagnostisera och behandla pati-
enter med positiva fynd från screeningverksamheten.
Vidare ska kostnaderna vara rimliga i förhållande till
utgifterna för vården som helhet, och proceduren ska
vara en kontinuerlig process och inte en engångsfö-
reteelse.
Medicinsk expertis är i dag inte överens om att
dessa kriterier är uppfyllda vad avser 18-åringar, och
därför har vi inget vetenskapligt stöd för att ta initia-
tiv till en sådan verksamhet som Margareta Viklund
efterfrågar. När det gäller hjärt- och kärlsjukdomar är
18-åriga män således en alltför frisk grupp för att
screening ska vara motiverad. I den hälsoundersök-
ning som redan i dag genomförs i samband med
mönstring ingår bl.a. blodtrycksmätning.
SBU (Statens beredning för utvärdering av medi-
cinsk metodik) kommer inom kort att överlämna en
rapport till mig om fetma, och vi ser med spänning
fram emot den. Det finns en omfattande kunskap om
matens betydelse för hälsan. Kostrådgivning före-
kommer inom bl.a. mödravårdscentraler, barna-
vårdscentraler, primärvård och inom skolans Hem-
och konsumentkunskap, som främst syftar till att
förebygga att kostrelaterade sjukdomar uppstår.
På världshälsodagen den 7 april 2002 var general-
sekreterare Kofi Annans budskap "Motion för hälsans
skull" bokstavligen en uppmaning. Han skriver vida-
re: "Sjukdomar som inte är smittsamma, som t.ex.
diabetes, sjuklig fetma och hjärt- och kärlsjukdomar,
har blivit en stor epidemi i alla samhällen, både rika
och fattiga. Detta beror till stor del på en motsvarande
epidemi av stillasittande, ohälsosamma livsstilar,
kostförändringar och en ökad tobaksanvändning."
Även i Sverige är trenden tydlig, och enligt Na-
tionella Folkhälsokommitténs betänkande, SOU
2000:91, är 45 % av befolkningen överviktig i vårt
land. Problemet består av ett för högt energiintag i
kombination med ett alltför stillasittande liv. Särskilt
alarmerande är att barn och ungdomar är drabbade.
Åtskilligt görs för att bromsa och motverka denna
utveckling. Skola och förskola är här viktiga arenor.
Ämnet idrott och hälsa syftar till att ge barn och ung-
domar sunda levnadsvanor. Stöd till ungdomsidrot-
ten, simundervisning och skolans hemkunskapsun-
dervisning är också motkrafter.
Regeringen gav Statens folkhälsoinstitut i uppdrag
att under år 2001 driva kampanjen Sätt Sverige i
rörelse. Regeringen avser att uppdra åt Statens folk-
hälsoinstitut att följa upp kampanjen genom att fort-
satt ta initiativ till verksamhet som syftar till att öka
den fysiska aktiviteten hos människor samt öka an-
delen människor som är fysiskt aktiva. Det fortsatta
arbetet benämns Håll Sverige i rörelse.
Regeringen avser att lägga fram en folk-
hälsomålsproposition för riksdagen hösten 2002. I
propositionen avser regeringen att presentera tio mål-
och uppföljningsområden varav ett omfattar fysisk
aktivitet och ett annat matvanor och säkra livsmedel.