Herr talman! Det här är en mycket intressant diskussion. Jag tänkte använda mitt sista korta inlägg till att diskutera styrmedel lite grann, så som hur utredningen om en fossiloberoende fordonsflotta resonerar. Den lyfter fram att styrmedel är kraftfulla och viktiga när det gäller att till exempel lägga beskattning på klimat- och miljöförstörande funktioner i samhället. Men den säger också att det är lika skadligt att ha skatter på arbete som i stället kan gynna intäkter, vilka i sin tur kan användas för att stimulera de medel vi vill utveckla. Det är lite grann det den här diskussionen faktiskt handlar om.
När jag tittar på skuggbudgetar från Socialdemokraterna och inte minst Miljöpartiet - och, ännu värre, Vänsterpartiet - ser jag hur man verkligen inför styrmedel för att få folk ut från arbete i bidragsförsörjning. På vilket sätt detta sedan kommer att gynna vår omställning till klimatsmart verksamhet, typ en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och en ännu högre vision för 2050 när det gäller samhället i stort, är för mig en gåta. Allt till alla, och vi måste börja med att folk som kan och vill arbeta ska arbeta så att vi har resurser att sedan fördela till de stimulansåtgärder vi vill ha för att hindra klimat- och miljöförstöring - i vårt land liksom utanför landets gränser. Vi ska finansiera detta på ett ansvarsfullt sätt.
Det är med den typen av tankesätt jag ändå undrar lite grann hur Socialdemokraterna tänker sig att de ska kompromissa med framför allt Miljöpartiet, och kanske Vänsterpartiet, kring kilometerskatt och annat som är direkt skadligt - vilken subvention man än har - för hur landsbygden kommer att kunna fortleva och inte avvecklas utan snarare utvecklas.
Det är en komplex fråga, och jag tycker att finansministern har givit ett heltäckande på frågan hur man tänker sig att man ska hantera detta. Samtidigt är Alliansen den enda som bedriver en ansvarsfull jobbpolitik som ger oss resurser att fördela till miljö- och klimatsatsningar.