Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

(forts. från 9 §) Vissa handelspolitiska frågor (forts. NU13)

Tredje vice talman LISELOTT HAGBERG (FP), 2011-04-07 (riksmöte 2010/11).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2010/11:NU13 Vissa handelspolitiska frågor

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till majoritetens förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

I det betänkande som vi i dag debatterar behandlas ett antal motioner, nämligen 11 stycken, och sammanlagt 21 yrkanden från den allmänna motionstiden. Precis som rubriken på betänkandet ger uttryck för handlar det om

vissa

handelspolitiska frågor.

När man lyssnar på den här debatten kan man vilseledas att tro att det finns väldigt stora åsiktsskillnader inom det här handelspolitiska området, vilket inte är fallet. På det stora hela kan man konstatera att det finns ett brett stöd i den här riksdagen för den politik som regeringen för inom det här området.

Synen på frihandel har varit av stor betydelse för vårt lands utveckling, och det har inte funnits några stora skillnader mellan riksdagens partier. Den enkla förklaringen är naturligtvis att Sverige är ett litet handelsberoende land långt uppe i norr. Vi måste helt enkelt ha frihandel, för det säkrar vår överlevnad som nation.

Blickar man bakåt i historien kan man förstås notera att det periodvis har funnits protektionistiska strävanden, men när Sverige omvandlades från det gamla bondesamhället till en industrination bidrog frihandeln till att göra det möjligt för människor med entreprenörsanda att utveckla sina idéer.

Ser man på utvecklingen sedan 60-talet ser man att exporten i procent av bnp har ökat från strax över 20 procent till runt 50 procent år 2009 i vårt land.

Fru talman! Protektionism är något som missgynnar alla på sikt. Vårt lands ekonomi är helt beroende av att konsumenter och företag kan importera. Exportföretagen i vårt land kan ses som intjänare för att göra importen möjlig. Det är också därför dessa företag måste ha goda möjligheter att sälja sina varor och tjänster till utlandet.

Begreppet frihandel innebär förstås mycket mer än bara möjligheten att sälja och köpa varor i andra länder. Frihandeln bidrar till att decentralisera beslut, så att de fattas så nära köpare och säljare som möjligt. Frihandel innebär bland annat att det inte bör finnas tullar för vare sig import eller export. Detta gäller givetvis både varor och tjänster.

Vi i Folkpartiet har alltid varit ivriga påhejare av att Sverige ska gå i spetsen för ökad frihandel i världen. Vi ska stödja handelsliberaliseringar och uppföranderegler inom WTO och driva på så att protektionistiska inslag i EU:s handelspolitik elimineras.

Frihandel är ett avgörande instrument för att nå liberala mål om välstånd och frihet. Slutsatsen har stärkts allteftersom åren och decennierna gått sedan kolonialismen avskaffades. Att införa en friare handel och ett starkare internationellt regelsystem i WTO är åtgärder för ökad tillväxt och minskad fattigdom. U-länderna skulle starkt diskrimineras och vara de största förlorarna om djungelns lag fick råda i världshandeln. Därför är WTO, dess regler och tvistlösningsmekanismer viktiga framför allt för länder med en svagare förhandlingsstyrka i världsekonomin.

I idén om frihandel ligger att alla former av protektionism, till exempel att förbjuda import i syfte att skydda det egna landets producenter från konkurrens utifrån, är till nackdel för såväl konsumenter som producenter.

Som har sagts tidigare driver Sverige som bekant sin handelspolitik genom Europeiska unionen. Vi driver naturligtvis på med samma grundinställning som jag nyss har talat om. Det är också genom EU som vi är med och påverkar i globala sammanhang, till exempel inom WTO.

Jag går nu över till reservationerna i betänkandet.

Låt mig börja med den som handlar om WTO. Här finns stora krav på förändringar av WTO. Jag och mitt parti kan dela reservanternas syn i vissa delar. Vi anser att det på sikt kan behövas en reformering av WTO. Vi anser däremot inte att det nu är rätt tillfälle att driva på för omfattande förändringar. Det får ske när Doharundan är avslutad. Doharundan skulle ha avslutats för ett antal år sedan. Förhandlingarna har tidvis stått stilla, men under det möte inom G20 som ägde rum i Seoul förra året enades man om att intensifiera förhandlingarna. Låt oss alla hoppas att det lyckas inom en mycket snar framtid.

Vad gäller motionen om bekämpningsmedlet parakvat som ju är förbjudet inom EU kan jag bara konstatera att regeringen driver på i den riktning som efterlyses i den gemensamma reservationen från S, V och MP. Varför öppna redan öppna dörrar?

Till sist vill jag understryka vikten av exportfrämjande insatser samt att dessa riktas mot små och medelstora företag. Det är därför positivt att regeringen satsar inom det här området, men det är förstås lika viktigt att olika aktörer samordnar sina insatser så att varje satsad krona används på bästa sätt.

Debatten

Hämtad sida: 12

12 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.