Fru talman! Handel berikar umgänget mellan människor, länder och kulturer. Handelns principer att nå överenskommelser genom förhandlingar bygger på att det civiliserade samtalet också får ett högre värde. Handel gör skillnad, och det kräver att man tar ansvar, att man håller vad man lovar, att man gör rätt för sig genom att betala och att leverera. Värderingar som tillit, ansvar och ömsesidig respekt är grunden för en harmonisk samhällsutveckling, och här spelar handeln en väldigt viktig roll.
Handel kan därför vara ett av de kraftfullaste redskapen för att sprida demokratiska värderingar och öppna upp för yttrandefrihet i länder där dessa än så länge är okända begrepp. Att handla är så gott som alltid bättre än dess motsats - bojkott. Det kan ta tid, men den tiden får vara värd att ta. Sunda affärsöverenskommelser tar hänsyn till respekt för mänskliga rättigheter och att de människor som bidrar till att varor och tjänster produceras också kan göra det under drägliga förutsättningar.
Det vilar alltid ett särskilt ansvar på den som köper något, en vara eller en tjänst, att ställa krav på leverantörer, krav som utgår från egna värderingar och förväntningar. I dag ställer allt fler företag krav på sina leverantörer att de ska följa en viss kodex, där CSR, corporate social responsibility, är den vanligaste. Det är en kodex som också ställer krav på leverantörer i flera led. Här har Sverige i många stycken varit föregångare, men fortfarande återstår mycket att utveckla, inte minst att enskilda företag på detta sätt ser värdet i att göra en insats.
Fru talman! Det kan ofta vara tacksamt att ställa krav på mindre ekonomier och länder, till exempel i Nordafrika och tredje världen, att de ska ta ett bredare ansvar vad gäller kvalitet, mänskliga rättigheter och principer. Men det är väl så viktigt att Sverige som nation och svenska företag i sina handelsrelationer ställer samma krav på större länder, såsom Ryssland och Kina. Då kan handeln bli det redskap som gör rejäl skillnad för miljontals människor i världen.
Men det vilar också ett ansvar på oss som enskilda konsumenter att ta konsekvenserna av vårt handlande och våra affärer, ett individuellt ansvar - låt oss kalla det ISR, individual social responsibility - att handla utan att köpa vad som helst.
I dessa dagar när vi ser hur många länder sakta men säkert, och ibland osäkert, bryter sig loss från mångårigt förtryck är det rimligt att ställa frågan: Hur kan vi i Sverige, från vårt relativt privilegierade ställe på jorden, hjälpa dessa folk att på bästa sätt bygga upp en tillvaro där tillit, ansvar och ömsesidig respekt innebär mer än bara ord?
Svaret är att vara på plats och dela med oss av vår tradition att umgås genom affärer. Det är bland de viktigaste bidrag Sverige kan ställa upp med. Att fler människor får ta del av frihandel och marknadsekonomi bygger också välfärd på platser som tidigare bara sett ofärd. Ökad handel genererar tillväxt som i sin tur skapar bättre ekonomiska förutsättningar för länder och deras medborgare. Frihandel är en stark välståndsskapande kraft för att såväl världens fattigaste länder som de mer utvecklade länderna ska få det bättre. Sverige är en tydlig röst inom såväl EU som andra forum för en fri och öppen handel.
Fru talman! Bland motionerna som behandlas i detta betänkande kan noteras några med fokus på Världshandelsorganisationen, WTO. Det är genom multilaterala överenskommelser som ett rättvist, stabilt och förutsägbart internationellt handelssystem kan tryggas. WTO fungerar relativt väl och uppfyller sitt syfte. WTO har successivt blivit mer transparent, och dialogen med det civila samhället har stärkts. Att flera utvecklingsländer inte deltar i möten eftersom de saknar resurser eller expertis är dock fortfarande ett problem.
Förhandlingarna inom ramen för Doharundan visar emellertid att det framöver finns behov av att se över organisationens funktionssätt. En sådan översyn bör man dock vänta med tills de pågående förhandlingarna inom ramen för Doharundan är avslutade. Fokus bör i nuläget ligga på att klara av den pågående förhandlingsrundan, vilket det också råder samstämmighet om bland WTO:s medlemmar.
Vad gäller exportstöd har Exportkreditnämnden sedan flera år uppdraget att främja små och medelstora företag, och 2007 inrättades ett särskilt affärsområde för små och medelstora företag. Samma år infördes även det så kallade exportlånet, som är ett särskilt finansiellt stöd för exportsatsningar hos mindre företag. Lånet är ett samarbete mellan Almi Företagspartner, EKN, Svensk Exportkredit, Exportrådet och Swedfund.
Den grundläggande exportservicen vid Exportrådet finansieras i huvudsak med statliga medel, riktar sig till små och medelstora företag och är kostnadsfri för företagen. Enligt regler i WTO, OECD och EU får dessa inte medföra statliga subventioner, varför systemen ska bära sina egna kostnader över tiden.
I budgetpropositionen för 2011 redovisades att Utrikesdepartementet och Näringsdepartementet under 2009 och första halvåret 2010 i nära samverkan har arbetat med en informationsstrategi, bland annat för att följa upp den så kallade Exportutredningen. Detta arbete kommer regeringen att fortsätta med för att främja internationaliseringen, med fokus på små och medelstora företag.
Fru talman! Den internationella handeln är viktig ur många perspektiv. Den kan vara ett kraftfullt redskap för att sprida demokratiska värderingar och öppna upp för marknadsekonomi som bygger på yttrandefrihet och ömsesidig respekt. En ansvarsfull och medveten handel kan för miljontals människor vara nyckeln till marknadsdemokrati. Där kan Sverige spela en viktig roll.
Jag ber att få yrka bifall till utskottets förslag.