Herr talman! Jag står bakom det arbete som Sveri-
ge gör, men jag tycker inte att det räcker, i synnerhet
som man vet att det har blivit en stor försämring se-
dan 1994 och att situationen ytterligare har försämrats
efter 1996. I dag verkställs tjugo gånger så många
dödsstraff räknat per person som i övriga Kina, och
där vet vi ju att det är många. Hur den statistiken
stämmer vet jag inte riktigt, men man kan nog utgå
ifrån att den är riktig.
Det är fråga om ifall man skall vara så försiktig
med att inte reta Kina. Kina måste mötas av en samlad
opinion från hela världen. I rapporten står det att
förtrycket i Tibet stadigt har ökat sedan 1994, då höga
tjänstemän i det tredje s.k. National Forum on Work
in Tibet identifierade påverkan från den landsflyktige
Dalai lama. Här är flera resultat från National Forum:
ökad kontroll över den religiösa verksamheten och
en fördömelsekampanj mot Dalai lama utan mot-
stycke,
en ökning av politiska arresteringar,
upptrappad övervakning av potentiella dissidenter
samt
ett intensifierat undertryckande av även icke-
politiska protester.
Sedan början av 1996 har det skett en ytterligare
upptrappning av förtrycket i Tibet som kännetecknas
av:
en intensiv omskolningskampanj,
undertryckande av information från Tibet,
domen mot en högt uppsatt religiös ledare,
förbud mot fotografier av Dalai lama på allmän
plats.
Läget är alltså väldigt allvarligt.
SSU Facklan i Visby och SSU i Oskarshamn frå-
gar i ett öppet brev statsminister Göran Persson och
utrikesminister Lena Hjelm-Wallén:
"På vilket sätt har ni agerat för att Godhien Choe-
kui Nyima skall släppas? Ofta påtalas att Sverige
minsann kritiserar Kinas syn på MR i alla kontakter.
Det är naturligtvis enormt viktigt och bra. Men har vi
begärt att få ett livstecken från denne pojke, har vi
krävt hans frihet?"
Det är flera ungdomsgrupper som har börjat agera
för Tibet, och detta är märkligt. Det finns nästan inga
tibetaner i Sverige, och ändå finns det ett sådant starkt
stöd.
Men när Göran Persson var i Kina missade han att
påtala hur MR-situationen i Tibet förvärrats. Han sade
i stället i direktintervju att den hade förbättrats under
de senaste tio åren. Och regeringens representant
missade att lämna fram alla tusentals namnunderskrif-
ter på protestlistor från kvinnokonferensen i Beijing.
Vi talade om religionsfrihet. Då vill jag anföra ett
citat från den svenska MR-delegationens besök i Kina
och i Tibet i mars 1994: "De 1 400 kloster som finns
och delvis reparerats räcker. Trosfriheten är nu garan-
terad i konstitutionen och skall förbli permanent poli-
tik 'till dess att religionen dör ut'" - det är alltså vad
man strävar efter. Det är Jampa, ordförande för natio-
nalitets- och religionsfrågor som har sagt detta.
Det är svårt att ha en dialog med kinesiska repre-
sentanter, var det vara må, och på alla nivåer. Det
finns en rapport från Genève där man den 7 maj hade
ett möte mellan kineser, tibetaner och andra personer.
Kineserna lämnade då salen när ett meddelande från
en representant för den tibetanska exilregeringen
skulle läsas upp. Hon fick inte ens sitta i panelen.
Palden Giatso är vid sidan av Dalai lama Tibets
främste talesman. Under mer än 30 år hölls han in-
spärrad i kommuniskinesiska fängelser i Tibet med
allt vad det har inneburit. "Torteraren hyllas genom
att överallt erkännas och vara en eftersökt handel-
spartner. Nej, säger jag, nej till att Kommunistkina
godkänns i världssamfundet, nej till att Kommunistki-
nas sönderslitande av Tibet får fortsätta ..."