Fru talman! Det är klart att alla i oppositionen vill
alltid vara bäst. Det är självklart. Det handlar alltså
om 40 miljoner år 1999, 50 miljoner år 2000, 125
miljoner år 2001 och 125 miljoner år 2002.
Vi har talat mycket med Skogsstyrelsen och kan
konstatera att det är pengar som man vet att man kan
ta hand om på ett bra sätt.
De stora belopp som i dag finns till skogen går
ibland också till nyckelbiotoper. Vi har från Miljö-
partiet, regeringen och Vänsterpartiet varit noga med
att se till att vi kunde få bort många av de skrank som
fanns mellan stora och små områden. I dag är det så
att man i mångt och mycket har nyckelbiotoper. Man
tar nyckelbiotoper och ett större område och använder
de pengar som i dag finns för skogsavsättningen. Det
finns också redovisat i vårbudgeten att det i dag inte
finns den motsättning som tidigare fanns mellan na-
turreservat och skydd av nyckelbiotoper.
Jag skulle vilja sluta med att säga att jag skall ha
en interpellationsdebatt i morgon om källsortering.
Harald Nordlund får gärna delta i den debatten.
Många kommuner uppe i Norrland, t.ex. Bjur-
holm, blir nu av med sin källsortering, därför att ma-
terialbolagen når de procenttal som finns utan dessa
små kommuner. Om man tittar på dessa procenttal är
det som Eskil Erlandsson sade att de behöver skärpas.
De procenttal som den borgerliga regeringen satte för
glas, papper, osv. var egentligen de som man upp-
nådde när lagen skapades. Man var lite rädd för att
sätta ribban ens lite högre än verkligheten den dagen.
Det innebär t.ex. att i många av dessa kommuner får
människor ingen möjlighet att källsortera vare sig
glas, papper, metall eller något annat. Detta är dessa
kommuner oroade för. I dag har dessa kommuner
inga möjligheter att gå in och själva samla in dessa
avfallsslag just på grund av producentansvaret. Låt
oss därför vara kritiska mot det, eftersom det börjar
visa sig vara stora nackdelar med det.