Fru talman! Jag vill börja med att uttrycka min uppskattning över att landsbygdsministern återigen deltar i kammardebatten. Det är värdefullt.
Att ha areella näringar som blomstrar är A och O. De tillskapar en mängd arbetstillfällen, livsmedel med hög kvalitet, öppna landskap, en rik biologisk mångfald, levande landsbygder och även förnybar energi.
Regeringens dramatiskt ökade forskningsanslag kommer att få stor betydelse. Ett exempel är lantbruksuniversitetens forskning där man nu forskar inom alltifrån kvalitet i livsmedelskedjan till djurhälsa och landsbygdsutveckling.
Forskningssatsningen tillsammans med regeringens fortsatta förenklingsarbete, skattepolitik, utbildningspolitik och mer likvärdiga konkurrensvillkor kommer att vara viktiga nycklar för framtida livskraftiga jordbruk.
Fru talman! Under de kommande åren, eller kanske det kommande året, kommer det att föras en intensiv debatt inför reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, en politik där många av oss vill se en fortsatt avreglering, ett borttagande av produktionsstöd, mer miljöinsatser och landsbygdsutveckling och ett stopp för handelsstörande exportsubventioner till utvecklingsländerna.
Min förhoppning är att Sverige, precis som inom fiskeripolitiken, ska kunna påverka utformningen i en positiv riktning.
Det har bildats en kontaktgrupp, som Helén Pettersson berörde i sitt anförande. Denna kontaktgrupp ger möjlighet både för information från departementet om läget men också för en bra dialog. Helén Pettersson ingår i den gruppen. Än så länge har hon väl inte varit speciellt aktiv och tagit möjligheterna att bidra med frågor och synpunkter. Men vi ser fram emot fortsatta viktiga dialogmöten i kontaktgruppen. Jag är inte säker på att en parlamentarisk beredning hade kunnat ge mer än vad denna kontaktgrupp just nu ger oss.
Fru talman! Vi i Sverige har mycket att vara tacksamma och stolta över. Vi har en av världens starkaste djurskyddslagar som nu dessutom ses över i en utredning i syfte att moderniseras och utvecklas.
Jag är nöjd över att forskningen inom djurskydd, inklusive teknikprovning och utveckling av alternativ till djurförsök, har tillförts betydande resurser - drygt 30 miljoner 2009-2011. Formas delar exempelvis ut 15 miljoner kronor för projekt inom områdena djur, djurvälfärd och veterinärmedicin.
Det är också oerhört positivt att ett nationellt centrum för djurvälfärd inrättats vid SLU. Förhoppningsvis kan EU:s center, om så beslutas, komma att förläggas till Sverige.
Att blåtungan, som ett exempel, anses utrotad är ett bevis på en skicklig smittskyddshantering av Jordbruksverket.
Vi får en alltmer likvärdig och fungerande djurskyddskontroll som nu överförts till länsstyrelserna. Ytterligare resurser har tillförts. Vi vet att det var svårt i början. Men då tillfördes extra resurser. Dessutom kommer Statskontoret nu att göra en utvärdering av kvalitet och effektivitet i djurskyddskontrollen. Länsstyrelserna fick utöver de 118 miljonerna 25 miljoner extra. Man fick förra året 11 miljoner extra. Och Jordbruksverket tillskjuts medel på 5 miljoner. Allt detta görs för att möta det berg av ärenden som man hade att hantera i början av perioden.
Jordbruksverkets djurskyddsråd är ett viktigt råd i djurskyddsfrågor som ska driva på utvecklingen inom etik, utbildning och forskning.
SLU har till syvende och sist inrättat ett universitetslektorat i djuretik.
Detta är svar på många av de frågor som oppositionen har ställt. Och vi visar att vi har kunnat hantera detta, och vi jobbar vidare med de viktiga djurskyddsfrågorna.
Fru talman! Ett hållbart brukande är en hörnsten. Den ekologiska produktionen har berörts här i kväll. Den har varit och den är en viktig spjutspets. Konsumenternas efterfrågan på ekologiska livsmedel har ökat starkt under senare år. Regeringen har avsatt 11 miljoner till utvecklingsverksamhet för ekologisk produktion där forskning, utveckling, rådgivning och kunskapsspridning är viktigt.
Sedan har vi vårt landsbygdsutvecklingsprogram. Där finns 500 miljoner varje år. Där är det möjligt även för ekologiska producenter att ansöka om bidrag. Det är en stor summa pengar.
Det konventionella brukandet sker på ett allt hållbarare sätt. Vi har hört om Greppa näringen, och jag brukar ofta lyfta fram Odling i balans. Sedan är det konsumenternas efterfrågan som har medverkat till att påverka den utvecklingen i en positiv riktning.
Det är viktigt att lägga stor vikt vid att man ytterligare stärker det konventionella jordbruket ekologiskt, ekonomiskt och socialt för ett hållbart brukande. Det konventionella jordbruket utgör merparten av odlingen, och varje steg som man kan ta i en hållbarhetsriktning får en avsevärd effekt.
Regeringens satsning på en övergång till icke-fossila bränslen i jord- och skogsbruket är också oerhört välkommen liksom det samarbetsforum som nu utvecklas för forskare och intressenter för utveckling av alternativ till kemiska bekämpningsmedel.
Fru talman! Satsningen på Matlandet Sverige har varit och är en succé. Ett anslag finns på ytterligare 80 miljoner kronor per år under fyra år. Jag är osäker så ministern får rätta mig om jag har fel om de 80 miljonerna, men det beloppet är utöver de 120 miljoner kronor som anslås 2011.
Det här arbetet är framåtsyftande och mycket positivt. Livsmedelsstrategin och landsbygdsprogrammet ligger till grund.
Det som har gjorts under den senaste tiden och som är viktigt och som vi också satsar på framöver är de livsmedelsprojekt som tillsammans har fått 138 miljoner kronor. Totalt är det 230 livsmedelsprojekt. Eldrimner satsar vi också mycket på. Fortsatt, fram till år 2013, får man ett anslag på sammanlagt 35 miljoner kronor. Regeringen har också satt i gång ett arbete för att förbättra förutsättningarna för småskaliga livsmedelsföretag. Bland annat sänks avgifterna för småskalig slakt. Rådgivning får 8 miljoner kronor under mandatperioden, och småskalig slakt får 12 miljoner kronor per år.
En förstärkning av matkvaliteten på våra skolor och äldreboenden är också ett prioriterat område som stämmer väl överens med Matlandet Sverige.
Ett arbete pågår även för att vi på ett mycket bättre sätt ska kunna använda oss av lagen om offentlig upphandling och så att man mer kan använda sig av konsumenternas efterfrågan. Möjligheterna finns, men det behövs mer utbildning.
Fru talman! 31 anslag tas upp i betänkandet med en omslutning på 18 miljarder kronor. Det är inte möjligt att belysa alla områden, men det skulle vara fel att inte lyfta fram skogens betydelse för vårt land.
Skogen är Sveriges gröna guld. Rent nationalekonomiskt svarar skogen för ett nettoexportvärde på närmare 90 miljarder kronor årligen, och skogen ger arbetstillfällen för 100 000 personer och inkomster för 350 000 skogsägare.
Skogen har stor betydelse för oss människor - för rekreation - samt för vår flora och fauna. En stor del av den biologiska mångfalden ryms i våra skogar varför ett fortsatt arbete är angeläget för hållbart brukande och skydd av värdefulla skogar.
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga yrkanden.
Eftersom den här debatten för min del är den sista före jul önskar jag er en riktigt god jul och ett gott nytt år.
(Applåder)