Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

BENGT-ANDERS JOHANSSON (M), 2010-12-15 (riksmöte 2010/11).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2010/11:MJU2 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i detta budgetbetänkande. Jag vill påstå att det kanske är det viktigaste betänkandet för oss alla, för det handlar om livsmedel och alltså människors möjlighet till överlevnad. Jag vill bara poängtera det inledningsvis.

Utöver budgetområdet handlar det också de motioner som vi från utskottets sida har lagt in i betänkandet.

Fru talman! Jag påstår att det är en oändlig tur för de areella handlingarna att vi lever i ett land som har en stark budget. När andra länder måste göra drastiska nedskärningar - det räcker inte med hyvlingar, utan man får med yxa hugga sig ned i budgetarna - kan vi i Sverige göra satsningar. Det beror på att vi har en välskött ekonomi. Vi har tagit oss igenom en svår ekonomisk kris.

Vi har haft val denna höst, och jag kan erinra om att om oppositionens politik hade fått lända till efterrättelse hade Sverige i detta läge förmodligen plöjt ned ett antal miljarder i industrin, och vi hade förmodligen ägt Saab etcetera. Vi hade haft högre skatter. Vi hade haft fastighetsskatt, förmögenhetsskatt och lägre jobbskatteavdrag, vilket hade givit människor väsentligt mindre levnadsutrymme. Det hade lett till ett behov av ökat stöd från politiken, vilket i sin tur lett till ett högskattesamhälle som skapat den förbannelse det gör med en nedåtgående spiral. Detta har vi sluppit tack vare att alliansregeringen fick förnyat förtroende.

Med oppositionen hade vi också fått tillbaka Bror Duktig-syndromet, nämligen att vi alltid ska gå före och ligga väsentligt före alla andra, vilket minskar konkurrenskraften. Vi skulle inte heller ha kunnat medverka och påverka i Bryssel på samma sätt eftersom vi skulle ha talat om för alla hur de skulle göra. Det skulle ha gjort att Sverige blev marginaliserat.

Låt mig erinra om vad Alliansens mål är på de areella näringarnas område. Det är ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik. Jag vill framhålla att detta är grundmodellen. Vi har inte sett något av motsvarande vision från oppositionen.

Vi står inför ett stort antal utmaningar för att förverkliga dessa mål. Jag påstår att det svenska jordbruket är både rent och effektivt oavsett produktionsmetod. Miljöfrågorna genomsyrar den svenska livsmedelsproduktionen, och det börjar alltid nere hos lantbrukaren. Jag påstår att jordbruket har stor eget ansvar, inte bara med hjälp av de pekpinnar eller de regler som vi kommer med från politiken. Jag kan ta Greppa näringen som ett utmärkt exempel på där man tar ett stort eget ansvar och går igenom sin verksamhet för att därigenom minska behovet av insatsmedel.

Alliansregeringen har varit starkt drivande när det gäller att skapa utformningen av de miljöersättningar som vi har i bland annat tvärvillkoren och landsbygdsutvecklingsprogrammet.

Produktionssätten ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politikens efterfrågan enligt vårt sätt att se.

För närvarande har vi en ökad efterfrågan på ekologisk produktion varför det finns utrymme för att öka på den sidan. Vi är alldeles övertygade om att en efterfrågestyrd produktion oavsett produktionsmetod bör ligga till grund. Den ska klara sig utan stöd i framtiden.

De svenska kraven på de areella näringarna skapar både ett mervärde och en merkostnad. Miljökrav och djurskyddskrav är dess värre inte något självklart för konsumenterna när de står i butiken. Vi står nu inför en förändring av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. Det kommer nya stora utmaningar. Då gäller det för oss att kunna hävda den svenska marknadsanpassningslinjen så långt det är möjligt. För att leva upp till de mål som vi har ställt och för att skapa en större omställningsberedskap har vi många satsningar i budgeten.

Det handlar bland annat om Matlandet Sverige. Det handlar också om en bättre rådgivning till de små livsmedelsföretagen. Det handlar om fortsatt stöd till småslakterierna och fortsatt satsning på vattenbruk. Det handlar om lokala nätverk för viltkött. Det handlar om ett konkurrenskraftspaket på 40 miljoner kronor. Det handlar om regelförenkling för skogen. Det handlar om regelförenkling för jordbruket. Det handlar om energieffektivisering för jordbruket. Det handlar om omställningspremier för att kunna byta fossilt bränsle till förnybart. Det handlar om åtgärder inom energiområdet. Det handlar om public private partnership för växtodling för att bättre kunna svara mot den förändring som klimatet innebär här i Norden. Det handlar om skogsträdsförädling, och det handlar inte minst om djurskyddskontroll. Trots att flera har talat om hur miserabelt det är med djurskyddskontrollen finns det inte en enda krona mer från oppositionspartierna i 2011 års budget. Det är en ren plakatpolitik.

Vi har, genom den förändring vi gjorde, sett till att det finns ett djurskydd i hela Sverige. Det gjorde det inte tidigare. Ett antal kommuner hade inte hade någon djurskyddstillsyn över huvud taget. Det träter man nu om.

Vad vi gör i politiken kan inte undandra näringen deras ansvar för att effektivisera verksamheten. Ingen politik i världen kan ersätta det behov som näringen måste intensifiera och utveckla vidare. I utvecklingsarbetet kommer vi under 2011 att skapa en ny myndighet för havs- och vattenmiljö. Det innebär att vi flyttar över den rena fiskeverksamheten till Landsbygdsdepartementet. Vi tror att det är bra att hålla samman alla areella näringar. Vi tror att det framför allt är bra för fisket.

Fru talman! Vad är det oppositionen föreslår? Det är intressant att notera att av 17,9 miljarder vill man lägga 10 miljoner på ekologisk odling. Det är alltså mindre än en halv promille som man gör business av. Det är 10 miljoner som skiljer mellan budgetalternativen. Det är intressant att notera. Trots att man gör så stort nummer av den ekologiska odlingen är det 10 miljoner som ska rädda den. Tro det, den som vill.

Man vill införa något som heter djuretisk ombudsman. Ombudsman är fint. Det är faktiskt lite förvånande. Om det är tillsynen som man framhåller som problemet tillsätter man en ombudsman som inte ska ha med tillsynen att göra. Jag får inte det att hänga ihop. Det tror jag inte att man får inom oppositionen heller. Det är också plakatpolitik utan realpolitisk koppling till verkligheten.

Man vill avgiftsbelägga djurskyddskontrollen vilket ökar kostnaderna för jordbruket. Man vill återinföra handelsgödselskatten som har mycket liten betydelse för styrningen av användningen. Det vet alla. Det är också något plakatpolitiskt. Om det nu är så farligt att använda handelsgödsel som flera talare har sagt, varför föreslår ingen ett rent förbud? Det politiska modet saknas hos oppositionen. Det är återigen plakatpolitik.

När det gäller reservationerna konstaterar jag att Socialdemokraterna vill dra en lans för planhushållning när det gäller skogsråvarans användning. Man tror inte på marknadskrafternas möjlighet att hantera den, utan politiken ska styra upp hur mycket som ska användas. Det är fantastiskt att notera. Dessutom vill man bromsa utvecklingen av veterinärorganisationernas marknadsanpassning. Man är återigen bakåtsträvande och motsträvig.

Fru talman! Det handlar för övrigt om kilometerskatt, höjd bensinskatt och om kärnkraft. Allt har koppling till landsbygdsutveckling och landsbygdens möjlighet till överlevnad. Satsningen på glesbygden faller helt platt när man lägger ihop den politik som man står för. Kilometerskatten driver upp kostnaderna för transporter som är så oerhört viktiga för landsbygden eftersom många varor ska transporteras dit och därifrån.

Bensinskatten drabbar främst hushållen. Vi som bor på landsbygden vet att man måste ha tillgång till bil. Det är inte bilen det är fel på. Vi ska naturligtvis satsa på rätt bränsle till bilen. Genom att höja bensinskatten försvårar man för familjer att fungera på landsbygden.

Om man dessutom avvecklar kärnkraften skapar man obalans i elförsörjningen vilket driver upp priserna. Så många människor är sysselsatta i basnäringarna, inte minst i pappersindustrin, att det också blir ett direkt slag mot landsbygden.

Man ska kunna bo och arbeta i hela Sverige. Vi värnar möjligheten att bo på landsbygden. Därför säger vi nej till vänsterpartiernas skattehöjning på bensin och diesel samt till införande av kilometerskatt och en nedmontering av kärnkraften.

Hur ska oppositionen kunna garantera Sveriges bönder och lantbruksföretag goda tillväxtmöjligheter med Miljöpartiets koldioxidskattehöjningar? Det är omöjligt att förena med en levande landsbygd.

Vad vill ni egentligen med rovdjurspolitiken? Två av tre vänsterpartier säger nej till förvaltningsjakt på varg. Vi står snart inför en förnyad sådan. Två av tre säger nej - det finns alltså inget samlat besked från oppositionen.

(Applåder)

Debatten

Hämtad sida: 25

25 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BENGT-ANDERS JOHANSSON (M): Areella näringar, landsbygd och livsmedel (2010-12-15) — PRESS0