Fru talman! Rubriken på 2011 års budgetproposition är
Från kris till full sysselsättning
. Regeringens övergripande mål i föreliggande budgetförslag är alltså fler jobb. Det gäller självfallet det område som vi diskuterar under denna kväll också och de sektorer som ingår i de utgiftsområden som är under debatt.
På det här området vill jag säga att jag tror på de gröna näringarna. Här finns möjligheter att skapa många fler jobb i och runt de gröna näringarna och verksamheterna i vårt land. För att understryka vikten av tillväxt i alla delar av landet, bland annat med hjälp av de gröna näringarna, kommer det departement som i dag heter Jordbruksdepartementet att vid årsskiftet byta namn till Landsbygdsdepartementet. Jag tycker att det är ett naturligt byte för att på så sätt inkludera alla de verksamheter som sköts på Jordbruksdepartementet. Namnet speglar också bättre vad vi håller på med på departementet. Till exempel tycker jag att en för Sverige viktig verksamhet, skogen, som är en stor arbetsgivare och som ger oss ett väldigt exportnetto på ett annat sätt inkluderas i namnet på departementet när bytet kommer till stånd.
Den budget som i kväll inkluderas i delen utgiftsområde 23 är en budget för fler jobb i hela landet med de gröna näringarna som motor. Varför kan jag påstå detta? Jo, vi har ytterligare satsningar i budgeten på projektet Sverige - det nya matlandet, vars mål är att vi ska få 20 000 nya jobb i hela landet. Det är möjligt bland annat beroende på att vi har aviserat en sänkt restaurangmoms utöver de saker som är under debatt i kväll.
Vad är det då konkret som ingår i satsningen? Vi permanentar nu en förstärkning av pengarna i matlandet med 80 miljoner kronor per år. Det betyder att vi specifikt för matlandsprojektet nu har 120 miljoner kronor per år i budgeten.
Till detta kommer i storleksordningen 100 miljoner kronor som inte syns på samma sätt, för de ligger i landsbygdsprogrammet. Om jag lägger ihop detta finns det alltså i storleksordningen 220 miljoner kronor varje år för att understödja visionen Sverige - det nya matlandet i Europa.
Matlandet är indelat i fem fokusområden. Vi har gjort satsningar på alla dessa fokusområden i innevarande års budgetförslag. Vi har till exempel på fokusområdet offentlig mat sagt oss att vi ska inrätta ett centrum för offentliga måltider vid Livsmedelsverket. Vi ska göra det därför att vi vill stödja de aktörer som finns runt den offentliga maten, framför allt kommunerna. Det är från kommunerna maten många gånger produceras; i varje fall är man som kommun inköpare av den mat som serveras på skolor, äldreboenden och liknande.
Jag tycker att detta är speciellt viktigt av skälet att de allra flesta av dem som serveras mat från offentliga kök inte har den möjlighet som de flesta av oss, eller kanske alla, som är här har, nämligen att välja eller välja bort. Vi kan välja både vad vi köper i livsmedelsbutiken och om vi vill ta med oss en matlåda och äta mitt på dagen eller välja personalmatsalen eller någon annan restaurang i närheten. Den möjligheten har inte de människor som serveras mat som är lagad i de offentliga köken.
På fokusområdet primärproduktion satsar vi pengar på ett regelförenklingspaket. Det gör vi för att förbättra konkurrenskraften i primärproduktionen. Det är inte bara så att regler och regelkrångel kostar en massa pengar, bland annat i tid, utan det är min upplevelse att också den energi som en enskild företagare får lägga på att uttolka regler och den irritation som det här krånglet många gånger ger upphov till kan vara nog så tidsödande som själva regeln i sig. Jag är alltså angelägen om att fortsätta det framgångsrika regelförenklingsarbete som har bedrivits på Jordbruksdepartementet och av de myndigheter som finns under Jordbruksdepartementet.
Vi lägger också, för att ta ett annat exempel på en som jag tror växande primärproduktionsgren, pengar på vattenbruket. Som jag ser det har vi möjlighet att producera mer fisk i Sverige med hjälp av det vi kallar vattenbruk. Jag tycker att det är viktigt att ta vara på den möjligheten, inte minst ur sysselsättningssynpunkt.
På fokusområdet förädlad mat lägger vi i budgeten några miljoner per år för att förbättra rådgivningen till de små, eller kanske rent av nystartade, livsmedelsförädlingsföretagen. Det handlar alltså om dem som har svårt att utveckla sin verksamhet beroende på att man inte vet hur en regel ska uttolkas, om nu den här regeln nödvändigtvis ska finnas kvar. Det gäller också om man som enskild företagare tänker starta upp en verksamhet. Jag tycker att det är viktigt att vi stöder dessa verksamheter så att de kan utvecklas och växa och ge jobb i alla delar av landet.
Som sagts av tidigare talare lägger vi också 12 miljoner kronor per år på den småskaliga slakten. Det ger möjlighet till fler förädlingsverksamheter i alla delar av landet. Dessutom är det, som har sagts tidigare, en djurvälfärdsfråga att minska transportavstånden.
På fokusområdet matturism, eller låt oss kalla det mat och upplevelser, satsar vi på utveckling av den kultur och den matkultur som finns i det samiska området i vårt land.
Vi lägger också en slant på att möjliggöra en diversifiering av dem som håller på med det småskaliga fisket.
Jag säger att båda de här satsningarna kommer att leda till fler matföretag inom besöksnäringen och då oftast i områden som verkligen är beroende av att ytterligare arbetsplatser kommer till.
På fokusområdet restaurangbranschen har jag redan i min inledning nämnt att vi har aviserat en sänkt restaurangmoms. Vi lägger också en liten slant på att bygga upp nätverk för att få ut mer av det vilda köttet som vi i en internationell jämförelse har god tillgång till i vårt land. Det gör vi för att få ut detta till den normala handeln men också till restaurangverksamheterna. Allt detta gör vi under den övergripande vision som jag har, nämligen att vi ska bruka utan att förbruka. Vi ska bruka utan att förbruka de naturresurser som vi har i form av mark och vatten.
Gör vi då inte något mer och utöver detta som någon säkert säger landsbygdsministern alltid pratar om, nämligen Matlandet Sverige? Jo, vi satsar pengar på att få en klimatsmart grön näring också.
Sveriges bönder gör varje dag en jätteinsats för vår miljö i smått och stort. De håller till exempel våra beteshagar öppna, vilket hjälper oss att bevara den biologiska mångfalden. Och jag är alldeles övertygad om att alla vi här och alla andra i vårt land är synnerligen angelägna om att vi ska bevara och utveckla den.
Dessutom vidtar Sveriges bönder en mängd åtgärder som minskar den negativa miljöpåverkan som kan komma av att vi odlar. Det är klart att odlingen i sig är en påverkan på miljön. Jag vill hjälpa Sveriges bönder i det här viktiga arbetet. Därför föreslår regeringen satsningar på att vi ska fortsätta att energieffektivisera i smått och stort. Det ska vi göra därför att den mest klimatsmarta kilowattimmen är den som inte används.
Det är jättebra att vi fortsätter att utveckla fossilfria bränslen och drivmedel, och det ska och måste vi göra, men att effektivisera är ju det allra mest klimatsmarta vi kan hålla på med. Därför satsar vi alltså pengar på detta. Vi vill på sikt helt ställa om så att vi får ett fossilfritt jordbruk. Jag tror att samhället måste understödja detta genom att ställa om maskinparken till arbetsmaskiner som kan köras på de fossilfria bränslen och drivmedel som snart finns på plats. Jag vet att Sveriges bönder gärna vill dra sitt strå till stacken i det här sammanhanget, och jag tycker att vi ska hjälpa till.
En annan faktor som är jätteviktig för miljön är skogen. Skogen är egentligen naturens egen medicin mot klimatförändringar. För att den långsiktiga produktionsförmågan i Sverige ska säkerställas satsar vi 21 miljoner kronor under mandatperioden på ett program för skogsträdsförädling, och näringen svarar upp med lika mycket pengar därtill, så att vi kan få fram en högre produktionsförmåga i våra skogar.
För att säkerställa att vi även fortsättningsvis har riktigt duktiga människor som arbetar i och runt skogen utökar vi antalet platser på den behörighetsgivande förutbildningen för skogsmästarprogrammet, även populärt kallat det skogliga basåret.
Detta gör vi därför att jag är angelägen om att vi ska ha tillväxt och utveckling i alla delar av vårt land.