Herr talman! Hur förhindra brottslighet? Det är en
central fråga för justitieutskottet och även för partier-
nas kriminalpolitik. Miljöpartiet hävdar ofta att tidiga
brottsförebyggande åtgärder är en viktig del i detta
arbete - och även hur samhället fungerar socialt. Men
tidiga brottsförebyggande åtgärder på individnivå är
det som vi måste satsa på. I reservation 2, som jag
yrkar bifall till, finns ett yrkande om att få en natio-
nell plan för sådant arbete därför att unga och barn
som har fått ADHD eller liknande har en så tung och
allvarlig situation. I rapport efter rapport visar det sig
att det är dessa barn som är i riskzonen för framtida
kriminalitet men att det går att åtgärda. Detta måste vi
ta till oss, vara intresserade av, få alla resurser till och
få med oss alla myndigheter och alla krafter för att
inrikta oss på denna grupp, som det går att göra nå-
gonting åt. I stället för att hela tiden äska mera pengar
till rättsväsendet, fler poliser och fler fängelseplatser
måste det vara detta som är det viktiga.
BRÅ, Brottsförebyggande rådet, kom med en rap-
port - Kriminell utveckling, tidiga riskfaktorer och
förebyggande insatser. Där riktas mycken kritik mot
hur det fungerar i dag, det finns inte bra metoder. Det
måste framarbetas bättre metoder.
I dagarna fick vi två ytterligare rapporter. En från
Henrik Söderberg, överläkare vid Rättsmedicinalver-
ket i Göteborg. Han har forskning bland 100 vålds-
brottslingar och finner att dessa brottslingar har den
nämnda diagnosen och att man skulle kunna göra
mycket mer på ett tidigt stadium.
Socialstyrelsen har kommit med en utredning där
man säger att det viktigaste av allt är att öka kunska-
pen bland förskolelärare, lärare och föräldrar och att
myndigheter och organisationer måste samarbeta. Det
är precis vad som står i Miljöpartiets reservation.
Också Kristdemokraterna har en motion om detta.
Där är vi eniga. Det är glädjande att så många partier
är eniga. Hade Moderaterna inte backat från att ställa
sig bakom denna motion hade vi fått igenom att re-
geringen skulle upprätta en nationell plan på detta
viktiga område. Jag skulle önska att vi kunde göra
det, innan vi lämnar riksdagen denna mandatperiod,
för det är så angeläget. Jag förstår inte varför Mode-
raterna plötsligt övergav det. De hade först intentio-
nen att ställa sig bakom den och sedan bara lämnade
det. Kan det bero på att socialutskottet då var mer
kritiskt? Det är det som är tråkigt i detta sammanhang
att vi i justitieutskottet har en bild, som är baserad på
många års kunskap, men sedan har socialutskottet
sina problem och då blir det ingen koppling däremel-
lan. Man säger i stället att den principiella inställ-
ningen är att inte prioritera vissa sjukdomar. Det är
inte riktigt detta det handlar om. Det går inte att jäm-
föra. Det här får andrahandseffekter på det kriminella
området och ger otroligt många fler problem i sam-
hället.
Herr talman! Det är beklagansvärt, och jag hoppas
att få höra från Moderaternas företrädare varför det
blev så att vi inte kunde till stånd det som rapport
efter rapport och som experter säger att vi måste göra
för att kunna få en förändring.