Herr talman! Det är fantastiskt roligt, Kia Andre-
asson, att få dela den här reservationen i denna myck-
et fråga om neuropsykiatriska funktionshinder. Kia
Andreasson sade i sitt inlägg att det var otroligt vik-
tigt med tidiga brottsförebyggande åtgärder på indi-
vidnivå i stället för att ropa efter mer resurser till
polis och behandling osv.
Jag skulle vilja ställa en fråga till Kia Andreasson
hur hon vill hantera den svårighet som vi har i dag
med alltfler ungdomar som inte kommer in t.ex. på
Statens institutionsstyrelse därför att det inte finns
platser. Det är en resursfråga, det är en resursbrist
som gör att över 40 ungdomar fick vänta under hös-
ten 2000 och på det sättet fortfara med sin brottslig-
het. Det har också lett till att en del kommuner har
släppt efter, för det har inte längre varit deras betal-
ningsansvar, utan det har blivit ett statligt ansvar. Det
här gör att barn och ungdomar far illa.
Om det ligger någonting i det som Kia Andreas-
son säger, att tidiga brottsförebyggande åtgärder är så
angelägna, skulle jag vilja fråga varför Kia Andreas-
son inte samtidigt ser det angeläget att få resurser till
just de institutioner som kommer in tidigt och försö-
ker rehabilitera barn och ungdomar för att de inte ska
fortsätta i kriminalitet.