Fru talman! Nina Lundström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra möjligheten för barn med finska som modersmål att i egenskap av nationell minoritet kunna delta dels i förskoleverksamhet riktad till dessa, dels i skolverksamhet som innefattar modersmålsundervisning på finska. Nina Lundström har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra möjligheten för äldre med finska som modersmål att i egenskap av nationell minoritet kunna få omsorg och vård utifrån deras behov.
Jag instämmer med Nina Lundström om att det är angeläget att den sverigefinska minoriteten kan bevara och utveckla sitt språk och sin kultur i Sverige. Det är naturligtvis de enskilda sverigefinnarna som väljer på vilket sätt detta ska ske. Stat och kommun har emellertid ett ansvar för att skapa förutsättningar för att det finska språket och den sverigefinska kulturen även fortsättningsvis kan berika vårt land.
Sedan 2000 gäller den särskilda minoritetsspråkslagstiftningen som ger enskilda rätt att bland annat få förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på finska språket. Lagstiftningen är begränsad till att gälla i fem kommuner i Norrbotten. En särskild utredare, Paavo Vallius, har haft regeringens uppdrag att analysera om det finns förutsättningar att utvidga lagstiftningen till att gälla även ett område inom Stockholms- och Mälardalsregionen, eftersom det inom detta område bor en särskilt stor grupp sverigefinnar. Den särskilde utredaren har bland annat föreslagit att det språkliga förvaltningsområdet för finska ska utvidgas, vilket skulle innebära utökade möjligheter att få förskoleverksamhet och äldreomsorg på finska. Utredarens slutbetänkande remissbehandlas för närvarande.
Förskoleverksamhet och äldreomsorg i alla delar av Sverige ska självklart vara anpassade efter den kulturella mångfald som finns i vårt land. I förskolans läroplan framgår det därför att förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Inom vård och omsorg om äldre bör kunskap finnas och hänsyn tas till de särskilda behov som personer från de nationella minoriteterna kan ha. Kommunerna har här en viktig roll och gör ett gott arbete. I detta sammanhang vill jag också nämna att regeringen genomför en särskild ekonomisk satsning för att stimulera utvecklingen av äldreomsorg i syfte att ytterligare förbättra kvaliteten och mångfalden av alternativ i omsorgen för personer med utländsk bakgrund och de som tillhör de nationella minoriteterna.
När det gäller rätten till modersmålsundervisning har Skolverket haft regeringens uppdrag att göra en kartläggning av skolsituationen för de nationella minoriteterna. Skolverket har även lämnat förslag som bland annat innebär att villkoren för modersmålsundervisning på finska och jiddisch ska vara desamma som för de övriga tre minoritetsspråken. En sådan förändring skulle förbättra möjligheterna att få modersmålsundervisning på finska. Förslagen bereds för närvarande av Utbildnings- och kulturdepartementet.
Andra åtgärder har också vidtagits den senaste tiden för att stärka finska språkets ställning i Sverige. Från och med i år kommer den statliga språkvården att samordnas och förstärkas och de nationella minoritetsspråken omfattas av detta. Finska biblioteket i Stockholm får från och med i år statligt ekonomiskt stöd så att litteratur på finska även fortsättningsvis ska finnas tillgänglig i Sverige. SVT fortsätter att sända nyheter, samhällsprogram, barnprogram och dokumentärer på finska. Det dagliga nyhetsprogrammet Uutiset belyser förhållanden i Sverige och andra länder ur ett sverigefinskt perspektiv. SR Sisuradio ansvarar för såväl rikssändningar som regionala och lokala sändningar på finska.
Jag anser att det finns förutsättningar redan i dag för dem som önskar att bevara och utveckla sitt finska modersmål och sin sverigefinska kultur. Dessutom bereds för närvarande förslag som ska förbättra dessa förutsättningar ytterligare.