Herr talman! Hösten 1992 beslöt riksdagen att
inrätta ett sameting. Det har nu verkat sedan
hösten 1993. Detta sameting är egentligen en statlig
myndighet som skall ta till vara samernas intressen
och, som det står i betänkandet, verka för en
levande samisk kultur. Jag hälsar med
tillfredsställelse att detta har blivit verklighet.
I en motion som behandlas i detta betänkande
kräver man att Svenska samernas riksförbund även
framöver skall vara den samtalspartner som staten
skall tala med för att fördela de anslag som det är
fråga om. Det anser utskottet inte är rimligt.
Utskottet säger att det är såväl rimligt som naturligt
att Sametinget ges denna möjlighet att påverka
fördelnigen av dessa anslag.
Också frågan om renbetesinventeringen tas upp i
motioner, och där gör även utskottet en markering.
Renbetesinventeringen är ett viktigt och utmärkt
instrument för att bestämma tillgången till bete och
därmed hur många renar som kan finnas inom
aktuellt område.
Denna inventering har tyvärr gått ganska långsamt.
Man är dessutom osäker på om de metoder som
hittills har tillämpats är de riktiga. Här gör utskottet
ett tillkännagivande om att man måste reda ut
metodfrågan och att en plan bör upprättas för hur
inventeringen skall gå till i framtiden så att
inventeringen inte avstannar.
Utskottet gör en markering när det gäller
prisstödets utformning och noterar att
Jordbruksverket har lagt fram förslag till hur
prisstödet skall utformas. Utskottet säger slutligen
att ett särskilt tillkännagivande inte är nödvändigt
med de skrivningar som är gjorda i detta
hänseende.
Det finns även motioner som gäller det radioaktiva
nedfallet och de cesiumhalter som finns såväl i
renkött som i vilt. Men även där avstyrker utskottet
motionskraven. När det gäller kostnaderna för
analys av cesiumhalt i vilt anser utskottet att det är
en ganska blygsam kostnad, som bör kunna bäras
av jägarna själva. Så långt är utskottet enigt.
Det har till utskottets betänkande fogats två
reservationer från Ny demokrati som gäller dels
anslag till prisstöd till rennäringen, dels anslag till
ersättningar för viltskador m.m.
Jag vill rent övergripande säga att det ligger en del
i det Bo G Jenevall säger. Man måste i varje fråga
ta ställning och väga in det statsfinansiella läget.
Det får inte bli slentrian i anslagsframställningar i
dessa hänseenden eller i andra. Bo G Jenevall
förordar även mindre detaljreglering och att man
bör ställa krav på näringen att självt klara sina
finanser med mindre anslag från statsmakternas
sida.
Nu får vi dock inte glömma att det råder
utomordentligt speciella förhållanden i dessa
områden. Det är arktiskt klimat och svåra
förhållanden. Det är också angeläget att vi i
framtiden har kvar rennäringen och den samiska
kulturen. Det måste finnas ett ansvar för staten så
att dessa värden inte går till spillo.
Bo G Jenevall säger också att reservationerna och
motionskraven egentligen är ett slag i luften. Ja, det
är nog på det sättet. Det är helt uppenbart. Att ge
sig på anslagen och skriva ner dem med ett visst
antal miljoner kronor kan vara bra ur vissa
synpunkter och se bra ut i besparingstider. Men
eftersom det är förslagsanslag är det avgörande ju
inte detta, utan det är de regler som styr
utbetalningen av dessa anslag och detta stöd.
Det man borde ha gjort om man velat nå de resultat
som Bo G Jenevall efterlyser hade varit att förändra
och sänka ersättningnivåerna per kilo renkött och
även ändra andra regler som styr ersättningen för
skadade renar och viltskador. Men sådana förslag
fanns det faktiskt inte i motionerna och heller inte
i reservationerna. Därför är det mycket svårt för
utskottet att kunna ta ställning till detta.
Utfallen av dessa båda anslag blir vad de blir med
de regler som är antagna. Därför kan man inte göra
mycket åt det. Det är möjligt och ganska troligt att
anslagen inte till fullo kommer att utnyttjas, och det
är att hälsa med tillfredsställelse. Då har vi uppnått
ett visst syfte. Men det går inte bara att rakt av säga
att vi nu skall ta bort ett antal miljoner kronor utan
att ändra de underliggande reglerande
bestämmelserna för detta.
Herr talman! Jag yrkar därför bifall till utskottets
hemställan med undantag av de två reservationer
som jag yrkar avslag på.