Fru talman! Sedan 1996 får vi varje år en läges-
rapport till riksdagen om den ekonomiska brottslig-
heten. Då redovisas de åtgärder som vidtagits sedan
föregående lägesrapport och vad som planeras för den
närmaste framtiden.
Hur stor den faktiska ekonomiska brottsligheten
är och om den ökar eller minskar vet man inte riktigt,
eftersom forskning och djupstudier hitintills inte
gjorts. Att få fram den bilden är en av målsättningar-
na för 2001.
En enkätundersökning gjord av SCB visar att fyra
av fem svenskar anser att ekobrottsligheten är ganska
eller mycket omfattande. Fem av tio hade under det
senaste året kommit i kontakt med människor som
sagt att de arbetat svart eller utnyttjat svart arbets-
kraft.
Ekobrottsmyndigheten gör bedömningen att den
ekonomiska brottsligheten inom myndighetens må-
lområde omfattar 100-150 miljarder kronor per år
och att skatte- och avgiftsfusket står för 75-85 % av
detta belopp. Mörkertalet varierar mellan olika typer
av ekonomisk brottslighet men bedöms vara störst
vad avser den svarta sektorn. Momsfusket, svart ar-
bete och oredovisade inkomster är områden som av
Ekobrottsmyndigheten bedöms särskilt allvarliga i ett
framtidsperspektiv.
Nå, hur ska då detta åtgärdas för att förbättra situ-
ationen? Bl.a. måste, som i all verksamhet som gäller
brott, det brottsförebyggande arbetet utvecklas och
intensifieras. Man samlar de erfarenheter som vunnits
på området och ger BRÅ tillsammans med
Ekobrottsmyndigheten i uppdrag att utarbeta en mo-
dell för ett kommande nationellt brottsförebyggande
program mot ekonomisk brottslighet.
Ett sådant brottsförebyggande program mot eko-
nomisk brottslighet kräver en kartläggning av var
bristerna inom lagstiftnings- och kontrollsystemen är
som störst. Avsikten är att uppdraget ska ges nu i
början av detta år och att det när det är färdigt ska
föreläggas riksdagen för godkännande.
Ekobrottsmyndigheten, som nu har funnits i drygt
två år, har successivt byggt upp sin verksamhet. Alla
avdelningar inom myndigheten hanterar nu särskilt
kvalificerade ärenden. Man bedriver arbetet i åkla-
garledda arbetsgrupper där det ingår poliser, ekono-
mer och personer med särskild kompetens på IT-
området. Myndigheten har kontinuerliga kontakter
med konkursförvaltare för att effektivisera utred-
ningsverksamheten. Man har också fördjupat samar-
betet med Finansinspektionen, Finanspolisen, skatte-
och kronofogdemyndigheter samt utländska myndig-
heter för att bättre komma åt gränsöverskridande
skattebrott, den s.k. karusellhandeln. Tack vare denna
samverkan har lagföringsandelen ökat betydligt.
Ekobrottsmyndigheten fick 1998 i uppdrag att
bygga upp ett informations- och uppföljningssystem.
Målsättningen var att man fr.o.m. i år kan börja upp-
byggnaden av en statistikdatabas som ger en verklig-
hetsriktig bild av ekobrottsligheten och dess bekämp-
ning. I ett första skede avses främst en erfarenhetsin-
formation från den operativa verksamheten samt
utdrag ur domar i ekobrottsmål och myndighetens
egna analyser.
De rapporter och analyser som Ekobrottsmyndig-
heten ska framställa kommer att tillhandahållas direkt
till olika intressenter men också i åklagar- och po-
lisväsendets interna informationsnät.
Kristdemokraterna har i en reservation pekat på
att Ekobrottsmyndigheten inte har tillgång till de
polisiära spaningsregistren i sin verksamhet.
Ekobrottsmyndigheten har också i sitt remissyttrande
över Ekosekretessutredningens förslag pekat på att
man behöver ha tillgång till samma verktyg som
polisen. Åbjörnsson talade om det också. Utredning-
ens förslag behandlas nu i Justitiedepartementet och
en proposition är aviserad till den 22 mars enligt
propositionsförteckningen, så jag tror inte att vi be-
höver vänta så länge.
I en motion i anledning av lägesrapporten föreslås
att man ska ta fram en åtgärdsplan för att motverka
ekonomisk brottslighet inom byggbranschen. Den här
frågan har behandlas av den s.k. Branschsaneringsut-
redningen som har avlämnat sina förslag till regering-
en. Här kan nämnas att Riksskatteverket i samarbete
med Ekobrottsmyndigheten bedriver ett projekt för att
bekämpa svart arbetskraft inom byggbranschen. En
första avstämning av projektet ska göras i höst. Inom
ramen för projektet har också en särskild lagstift-
ningsgrupp bildats som ska överväga vilka lagänd-
ringar som kan behövas för att på ett effektivt sätt
kunna bekämpa denna brottslighet.
I Branschsaneringsutredningen behandlades också
restaurangbranchen. Här kommer nu en skärpning av
lagstiftningen att ske med krav på registrering i kassa-
register för alla innehavare av serveringstillstånd.
Undantag blir det bara för dem som har tillfälliga
serveringstillstånd.
Vad gäller penningtvätt har regeringen föreslagit
och riksdagen beslutat om en utvidgning av lagstift-
ningen att gälla alla företag som yrkesmässigt ägnar
sig åt betalningsöverföring. Denna lagstiftning trädde
i kraft vid årsskiftet.
I reservation 2 från Kristdemokraterna begärs att
Ekobrottsmyndigheten ska handlägga allvarliga mil-
jöbrottsmål. Enligt den ordning som Riksåklagaren
tillsammans med Rikspolisstyrelsen antagit sedan
januari år 2000 åvilar det operativa ansvaret samtliga
åklagarmyndigheter och ska handläggas av åklagare
och poliser med specialistkompetens. Vid särskilt
komplicerade miljöbrott kan biträde ges av den sär-
skilda enheten vid riksåklagaren. Utskottet har be-
handlat denna fråga tidigare och finner inte anledning
att ändra detta nu.
Jag hörde på radion häromdagen att antalet miljö-
brottsanmälningar har ökat betydligt. Den dam som
var intervjuad trodde inte att antalet brott egentligen
hade ökat utan anmälningsbenägenheten.
Rolf Åbjörnsson talade om sin reservation om
åklagarmyndigheten och ansåg det vara en vision. Jag
tyckte att det var väldigt bra att Rolf Åbjörnsson så
att säga tog tillbaka reservationen. Vi har varit helt
eniga om att man i så fall måste harmonisera hela
straffrätten. Vi har från utskottets sida inte varit be-
nägna att göra det och införa någon Corpus Juris.
I övrigt gäller att det internationella samarbetet
måste intensifieras för att komma åt den ekonomiska
brottsligheten. Kapitalet flyttas sekundsnabbt från det
ena stället till det andra och göms i de s.k. skattepara-
disen. Dessa har hitintills fått vara i fred men kläms
nu från två håll.
EU-länderna har enats kring en gemensam linje i
skatte- och insynsfrågor. Även OECD hotar med
straffåtgärder. Man har upprättat en svart lista över
icke samarbetsvilliga skatteparadis. OECD kräver
bl.a. att myndigheter ska ha tillgång till uppgifter om
ett bolags verkliga ägare och inte bara dess juridiska
ombud, vilket är fallet i dag. Man kräver också full-
ständiga räkenskaper där myndigheterna har insyn.
Länderna måste dessutom vara beredda att lämna ut
uppgifter till polis- och skattemyndigheter i andra
länder.
Oskar Engdahl heter en man vid Göteborgs uni-
versitet som nyligen har presenterat en rapport om
skatteparadisen. Den rapporten ber jag att få varmt
rekommendera.
Fru talman! Kampen mot den ekonomiska brotts-
ligheten går vidare. Med det jag nu anfört yrkar jag
bifall till hemställan i justitieutskottets betänkande
och avslag på reservationerna.