Fru talman! Bostaden är ingen konsumtionsvara
vilken som helst. Hur vi bor, var vi bor och hur
mycket det kostar att bo påverkar i hög grad vår livs-
situation och våra möjligheter i livet. Dessa ord har
sagts många gånger och är bakgrund till att vi social-
demokrater ser bostadspolitiken som en viktig del av
välfärdspolitiken.
Kärnan i den sociala bostadspolitiken är att alla
ska ha rätt till en god bostad till skäligt pris, med
modern utrustning och av den storlek som motsvarar
familjens behov.
Byggbranschens förutsättningar att bygga och re-
parera dessa bostäder diskuteras inte minst ur konkur-
renssituation. Hur ska en seriös småbyggare klara
konkurrensen om den inte sker på samma villkor?
Fru talman! Denna inledning har jag valt därför
att det är viktigt att påpeka och utgör ett faktum när vi
diskuterar övergripande frågor i byggbranschen att
någon ska utföra just dessa arbeten på ett hantverks-
mässigt sätt under ordnade former. Detta görs också i
de allra flesta fallen.
Samtidigt finns det anledning att diskutera vad
som sker i samhället. Vi som skrev motioner om
byggbranschen tyckte att vi ville lyfta fram vissa
faktorer till diskussion och därför skrev vi just denna
motion.
Jag noterar också utskottets skrivning och den
lämnade redovisningen om motionen samt att rege-
ringen arbetar på olika sätt med frågan. Det är mycket
positivt, och det ska bli intressant att följa det arbetet.
Fru talman! Vi måste ställa upp på de skötsamma
företagen, så att kan få konkurrens på lika villkor. Det
är viktigt att påpeka - jag har gjort det en gång tidiga-
re, och jag gör det en gång till - att de allra flesta
företagen sköter sina åligganden gentemot sina an-
ställda och samhället. När det gäller de frågor som vi
i dag diskuterar, kan det finnas en risk att föra sve-
pande argument över olika branscher. Det är viktigt
att inte göra det utan i stället se de problem som finns
och långsiktigt arbeta med dem i en positiv anda.
Det finns problem i byggbranschen. Inte minst
den fackliga organisationen Byggnads och de lokala
avdelningarna jobbar med dessa frågor på ett i vid
mening föredömligt sätt. Jag vill särskilt framhålla
kollektivavtalets betydelse som en del i detta arbete.
Även arbetsgivarsidans organisationer arbetar
med dessa frågor, och det tycker jag är positivt. Här
finns ett gemensamt intresse för olika aktörer att bidra
med sina kunskaper och erfarenheter och agera ge-
mensamt.
Vi ställer krav på företagen att de i olika samman-
hang vad gäller löner, social trygghet, arbetsmiljö
osv. ska sköta sina åligganden för sina anställda.
Därför är det viktigt att lyfta fram och föra debatten.
Fru talman! Jag skulle vilja ta upp vad vi kan
kalla för entreprenadkedjor och hur en typisk trans-
aktion kan se ut i olika led.
Företaget A, som är ett stort, välrenommerat
byggföretag, ger företaget B i uppdrag att utföra vissa
uppgifter, t.ex. delentreprenader på ett bygge. Företa-
get B vänder sig i fråga om vissa arbeten till företaget
C. Företaget C, som utåt sett är helt vitt, har ett visst
antal anställda, redovisar och betalar moms och ar-
betsgivaravgifter. Företaget C kontaktar personen X
för att "låna in" extra personal. Personen X fixar inte
bara personal utan även schysta fakturor för något
annat företag. Företaget C representerar det sista vita
ledet. Företaget D fakturerar företaget C för
"lönekostnader" för den "inlånade" personalen. Fö-
retaget är ett s.k. plus-minus-noll-företag. Det innebär
att intäkterna för fakturering till C finns redovisade,
men samtidigt finns motsvarande kostnad för inlåning
av personal från företaget E. Ofta brukar företaget E
se till att redovisa en liten men försumbar lön. På så
sätt finns man med i skattemyndighetens arbetsgivar-
register i fall någon skulle fråga om det. Normalt har
detta företag inga anmärkningar om obetalda skatter
och liknande. Företagets enda syfte är att lägga ut
dimridåer ned till den svarta arbetskraften. Då har vi
kommit till det sista ledet i min redogörelse, då det
handlar om företaget E, som varken redovisar skatter
eller avgifter och saknar bokföring. Hos det här före-
taget omvandlas betalningar via gireringar, factoring-
bolag m.m. till kontanter som går till arbetarna som
jobbar svart på bygget. Företaget har dock F-
skattsedel och ska redovisa moms i inkomstdeklara-
tionen, men man hinner inte lämna någon deklaration
eftersom företaget lever bara i ett och ett halvt till två
år. Det kännetecknas av många styrelsebyten med s.k.
målvakter som ledamöter i styrelsen.
Mina frågor till utskottets föredragande är följan-
de: Hur ser ni på dessa frågor, Märta Johansson? Kan
man förhoppningsvis tro att de här frågorna också
finns med i vid mening i det arbete som kommer att
redovisas senare i höst och framöver?