Herr talman! Vi diskuterar nu EU-kommissionens arbetsprogram för 2010. Vi fick en ganska bra illustration i de två senaste replikskiftena av vad vi kan vänta om De rödgröna vinner valet i höst.
Vi ser här hur Vänsterpartiet vill lämna EU helt och hållet. Det blir väldigt svårt att bedriva en offensiv politik då. Miljöpartiet vill sedan ett år tillbaka vara kvar i EU men vill inte acceptera Lissabonfördraget.
Man säger nej till en rad av de centrala projekt, samarbeten och processer som är på gång i EU. Man säger nej till euron. Man säger nej till Schengensamarbetet, som vi redan har sedan lång tid tillbaka. Man säger nej till Lissabonfördraget, som nämndes. Man säger nej till Haagprocessen som innebär att vi kan ta ett gemensamt ansvar för migrationspolitiken. Man säger nej till en rad associeringsavtal. Man är i praktiken från Vänsterpartiets och Miljöpartiets sida skeptiska till att EU över huvud taget ska ha en försvars- och säkerhetspolitisk dimension. Man säger nej till EPA-avtalet som förhandlas just nu och mycket, mycket annat.
Vänsterpartiet säger så här: Vi vill lämna EU, men det är bara en vision. Vi kommer förstås att jobba konstruktivt om vi får sitta tillsammans med Mona Sahlin, Kenneth G Forslund och de andra i regeringen. Men så är det ju inte. Om man egentligen inte gillar Europasamarbetet och egentligen vill lämna Europeiska unionen och varje dag ställs inför en rad konkreta frågor att ta ställning till är det klart att man på punkt efter punkt kommer att försöka få denna hållning att genomsyra de enskilda konkreta besluten. Det är detta som gör oss oroliga.
Herr talman! EU-ministern nämnde i sitt anförande att vi står bakom Catherine Ashton. Den nya höga representanten för utrikesfrågorna, tillika vice ordförande i kommissionen, Catherine Ashton ska nu bygga upp EU:s utrikestjänst. Det är oerhört viktigt att Sverige nu visar ett stöd för att bygga upp EU:s utrikestjänst, att få en renodlad EU-diplomati, en diplomatisk apparat där EU är närvarande runt om i hela världen och där EU kan spela en mer betydelsefull roll. Vi kan dessutom "poola" resurser på ett sätt som kan hjälpa mindre stater vid olika administrativa frågor, till exempel visumhantering. Det kan hjälpa en stat som Sverige och ännu mer hjälpa en mindre stat, till exempel Estland.
Det är viktigt att vi förstår att det nu finns en ny kommission, ett nytt fördrag, en ny utrikestjänst och en ny person som är ansvarig för just detta. Då kan vi inte förvänta oss att Catherine Ashton efter bara några månader ska vara den mest profilerade stora aktören. Angela Merkel, Sarkozy och andra personer har haft många år på sig att etablera sina positioner. Vi ska ge mycket tydligt stöd för att EU kan bygga upp utrikestjänsten på ett bra sätt.
Herr talman! Jag vill kort nämna ytterligare en viktig sak för detta år. Vi har under en längre tid sett hur Turkiets anslutningsprocess med EU har kärvat betänkligt. Turkiet ska förhandla om 35 kapitel. Man har lyckats avsluta endast ett av dem. Det är inte några folkmord på armenier eller förtryck av kurder som har bromsat processen utan det är Cypernfrågan. Vi såg nu ett val på det ockuperade norra Cypern, som inte gick i någon särskilt positiv riktning om man är vän av att lösa frågan. EU behöver göra ytterligare tunga insatser så att Grekland, Turkiet och de två parterna på Cypern kan mötas och nå en lösning på frågan för att Turkiet över huvud taget ska kunna gå vidare i förhandlingsprocessen. Detta är mycket viktigt att betona.