Herr talman! I dag diskuterar vi utrikesutskottets utlåtande angående kommissionens arbetsprogram för år 2010. Kommissionens arbetsprogram för år 2010 är ett oerhört viktigt dokument. Det är att jämföra med en regeringsförklaring. Det är en blandning av en regeringsförklaring och en lista över regeringens kommande propositioner. För den som vill få en aning om vad som kommer från EU:s regering det närmsta året är det här ett väsentligt dokument att läsa.
Jag tror att samtliga utskott borde läsa det här dokumentet. Alla utskott har haft möjlighet att komma med yttranden till utrikesutskottet som har att behandla det. Inget av utskotten har inkommit med något yttrande. Det är kanske inte förvånande med tanke på var vi befinner oss i den svenska fyraåriga mandatperioden och den arbetsbörda som finns i utskotten just nu, men det är ändå anmärkningsvärt att inget utskott har velat yttra sig om detta.
Vad är det då det innehåller? Det innehåller väldigt mycket. Vi börjar med dess titel,
Tid för handling
. Det är en ganska floskulös titel. Själva texten i arbetsprogrammet är verkligen något att bita i. De överdriver. Det talas om historiska steg och början på en ny era. Det är en självgratulerande text där kommissionen hyllar både sig själv och EU på ett sätt som åtminstone för min svenska sensibilitet känns anmärkningsvärt.
Men det är inte språket som är det problematiska. Det problematiska är vad som saknas. Jag tänker börja med att lyfta upp de fyra punkter som vi i Miljöpartiet, som har en reservation när det gäller det här utlåtandet, tycker är viktigast. Jag börjar med de punkter där vi i stora drag är ense med utskottet.
Det gäller till att börja med öppenheten. Utskottet har deklarerat, det är själva cloun i utskottets utlåtande, att EU måste vara öppet och bli öppnare. Man får inte sluta sig mot omvärlden. Det gäller migration, frihandel och demokrati. EU får inte sluta sig vare sig mot sina egna medborgare eller mot omvärlden. Det finns en risk för det. Vi i Miljöpartiet är eniga med utskottet om att det inte får bli så.
Den andra punkten där vi är eniga med utskottet gäller utvidgningen. Det är oerhört viktigt att EU:s utvidgning fortsätter. Man får inte tappa tempot i utvidgningen eller sluta EU:s gränser. Alla partier i Sveriges riksdag just nu tävlar om att vara det parti som är mest för utvidgningen. Jag kan säga att vi kommer alla på delad förstaplats. Det är inget kontroversiellt att säga detta i Sverige, men tyvärr är det kontroversiellt att säga detta ute i EU. Därför är jag glad att utskottet har lagt så stor vikt vid detta.
Låt mig gå över till klimatfrågan. Det råder en viss klimattrötthet efter det misslyckade toppmötet i Köpenhamn. Tyvärr verkar den klimattröttheten, den bristande ambitionsnivån, även ha färgat av sig på kommissionens arbetsprogram. Det här är inte rätt tid att sänka takten i klimatarbetet. Den måste tvärtom höjas.
Vi i Miljöpartiet vill att man ska minska utsläppen av växthusgaser med minst 30 procent. Det pågår en diskussion om det i EU nu. Man håller på att utvärdera hur mycket det skulle kosta och om det är möjligt. De senaste tecknen tyder på att det inte skulle vara särskilt mycket dyrare att öka kravet på en minskning från 20 procent till 30 procent, och det behöver göras.
EU:s strategi inför toppmötet i Köpenhamn var tyvärr ett misslyckande. Man lyckades inte få med sig världen. Det beror delvis på att den var lite för uttunnad. Man vågade inte säga det som behövde säga, det vill säga att man måste göra stora, kraftiga minskningar och att man måste börja nu. Det är dags att man gör det.
För att åstadkomma dessa stora minskningar behöver man bland annat göra stora investeringar i infrastruktur, forskning och ny, ren energi, det som vi i Miljöpartiet kallar new green deal. Det kommer att betala sig. Man tjänar pengar på att spara energi. Det blir fler arbeten när man genomför dessa investeringar. Det är också fullkomligt nödvändigt att vi gör det.
Det är också viktigt att man klimatanpassar EU:s budget. I dag går tyvärr stora delar av EU:s budget till saker som skadar klimatet. EU:s jordbrukspolitik är inte klimatsäkrad. EU:s stöd till motorvägsbyggen är inte klimatsäkrat. EU lägger en väldigt liten del av sina pengar på saker som är bra för klimatet. Det måste vi ändra på.
Låt mig gå över till frågan om budgeten. Det här dokumentet är också en fortsättning på inledningen av debatten om EU:s nästa långtidsbudget.
Här vill vi från Miljöpartiets sida trycka framför allt på två saker. EU:s budget bör minska. Den är för stor i dag. Men det som framför allt bör minska är jordbruksstödet och stödet till regionalpolitik och motorvägsbyggen i redan rika länder. De pengarna bör läggas på andra saker. De kan gå tillbaka till medlemsstaterna och läggas på utbildning, forskning, investeringar i infrastruktur och ren energi. Det är Miljöpartiets fyra viktigaste prioriteringar i vår reservation här och nu.
Nu är min talartid slut, så jag ska bara yrka bifall till reservation nr 2.