Herr talman! Skolans huvudsakliga uppdrag vilar på två ben. Det ena är att förmedla den värdegrund som det svenska samhället vilar på. Det andra är att stödja varje individ i att utveckla de kunskaper och färdigheter som anses vara nödvändiga för varje samhällsmedlem.
Skolan är med och fostrar framtidens medarbetare, medborgare och medmänniska. Lärandet uppstår främst i kommunikation med andra. I den kommunikationen kan vi välja att etablera jämställdhet eller förkasta densamma. Jämställdhet i skolan handlar om att ge flickor och pojkar lika makt och möjlighet till lärande och utveckling. Men vi vet i dag att vi har misslyckats med det.
Pojkar och flickor får inte samma förutsättningar att lära sig och trivas i skolan. Flickor presterar bättre än pojkar i skolan i dag, men flickor mår sämre än pojkar, flickor utsätts oftare för trakasserier och både pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller. Detta är slutsatser som kom fram när Delegationen för jämställdhet i skolan lämnade sitt slutbetänkande till regeringen den 15 januari i år.
Samtidigt är det kunskaper vi har haft i decennier. Det är inget nytt. I betänkandet föreslår delegationen också en åtgärd som är densamma som det Miljöpartiet föreslår i motion A402, yrkande 6, nämligen att jämställdhetsintegrering måste införas i skolan och beakta både metodik och pedagogik.
Jämställdhetsintegrering är en långsiktigt hållbar väg för skolan att arbeta proaktivt med jämställdhet. Om det införs i skolan minskar riskerna att pojkar och flickor i skolan hindras i sin personliga utveckling på grund av förlegade föreställningar om kön.
Förutsättningar för att få jämställdhetsarbetet att bli långsiktigt och hållbart är, förutom att man går metodiskt och systematiskt till väga, att ledningen ger sitt odelade stöd till arbetet. Riksdagen borde ta ledning och visa sitt stöd för detta.
Grunden till det framtida arbetslivet och samhällslivet läggs i skolan och genom hela utbildningssystemet. Jag önskar att förändringen och utvecklingen mot en mer jämlik och jämställd skola gick något fortare. Vi tappar mycket potential och sviker väldigt många unga killar och tjejer ju längre vi väntar med att ta bra beslut i rätt riktning.
Herr talman! Många elever trivs i skolan, faktiskt de allra flesta - men tyvärr inte alla. Många elever utvecklar goda kunskaper, når målen och växer som individer i skolan - men dess värre inte alla. Vi har i flera år nåtts av rapporter om hur stress, oro, ängslan och psykisk ohälsa ökar bland de unga. Psykiska problem har blivit vanligare bland ungdomar av båda könen.
Elevhälsan har med sitt förebyggande uppdrag en särskild nyckelroll för att vi ska kunna fånga upp unga som mår dåligt och för att det ska finnas någon vuxen att vända sig till när man som ung behöver någon att tala med. Skolans uppdrag och roll behöver förtydligas i förhållande till arbetet med att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga, för psykiska problem kan gå så långt att det kostar barn och ungdomar livet.
Vi ser därför positivt på de förtydliganden som görs i den nya skollagen som börjar gälla till sommaren. Men detta ensamt kommer inte att vara tillräckligt. Det är nu upp till Skolinspektionen att bedöma hur begreppet "tillgång till" ska tolkas i den nya lagtexten. Det är därför viktigt att vi i denna församling följer tillämpningen av den nya skollagen så att det verkligen blir en skärpning. Välbefinnande är en förutsättning för lärande.
Kvaliteten på elevhälsan varierar stort över landet och ser helt olika ut i olika kommuner och mellan olika huvudmän. Men elever, oavsett vilken skola de går i, har behov av en välfungerande och tillgänglig elevhälsa. Därför är vi i Miljöpartiet väldigt glada över att riksdagen ska rösta om frågan att ge Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en nationell översyn av tillgängligheten och kvaliteten på elevhälsan.
Herr talman! Med detta vill jag säga att jag självklart står bakom alla Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande vill jag yrka bifall bara till reservationerna 7, 26, 31 och 35.