Fru talman! Norden som världens mest hållbara och integrerade region - så lyder visionen för det nordiska samarbetet. Det är storslagna ord, men det är avlägsna ord i en verklighet där motsatsen har varit vardag under en av vår tids största katastrofer.
Inte sedan andra världskriget har svenska soldater varit utstationerade vid gränsen mot ett grannland i Norden. Var det nödvändigt? Kunde det ha undvikits? Situationen kring gränsregionerna i samband med gränsstängningarna har drabbat många svenskar och nordiska grannar. Förvånansvärt lätt har 1958 års avskaffande av de inre gränskontrollerna i Norden rullats tillbaka. Det är otvetydigt att åtgärder krävs för ett ökat nordiskt samarbete såväl under kris som till vardags.
Fru talman! Norden är Sveriges näst största handelspartner. Nordens andel av handeln är större än USA:s, Kinas, Indiens och Rysslands andelar sammantaget. Tiotusentals medborgare flyttar mellan de nordiska länderna. Tiotusentals studenter studerar i ett annat nordiskt land. Den senaste fullständiga kartläggningen över arbetspendling från 2015 ger vid handen att ca 50 000 nordbor arbetspendlar mellan två nordiska länder.
Trekungamötet 1914 kallar till åminnelse. Då samlades de tre nordiska kungarna med sina utrikesministrar på länsresidenset i Malmö för överläggningar efter första världskrigets utbrott. Ett resultat av mötet blev att man bekräftade sin enighet kring neutralitetslinjen. I dag, och så snart vi ser en ljusning i pandemin, kommer vi att behöva ta ett nytt avstamp mot framtiden. Inför detta tar vi sverigedemokrater i dag tre initiativ till åtgärder.
För det första: upprättandet av en nordisk krisberedskapskommitté som vilar direkt under statsministrarna.
För det andra: statsministrarnas samråd. Vid större internationella kriser måste statsministern i det land som innehar ordförandeskapet i ministerrådet omgående initiera ett samråd. Där ska det avgöras om krisberedskapskommittén ska aktiveras. Om den inte aktiveras behöver man orientera varandra om nationella åtgärder som kommer att vidtas och som kommer att påverka grannlandet från dag ett.
För det tredje: koordinering av EU-direktiv. Vi vill att Sverige sonderar möjligheten att skapa rutiner för att koordinera införlivandet av EUdirektiv i de nordiska ländernas lagstiftning så att det inte uppstår oönskade olikheter. Därtill bör nya lagförslag alltid kompletteras med en konsekvensanalys av hur de kommer att påverka relationerna till de nordiska grannländerna samt hur lagstiftningen slår mot människor och företag som bor och verkar i gränsområdena.
Fru talman! Det tredje initiativet är ett ambitiöst mål, men om vi ska nå målet om världens mest integrerade region till 2030 måste detta bli mer än vackra ord och det nordiska guldet inte bli till sand.