Fru talman! Jag har ju det övergripande samordningsansvaret, så det är väl naturligt att jag syns. Jag kan dock förvissa Arman Teimouri om att även mina kollegor naturligtvis jobbar intensivt med dessa frågor. Arbetsmarknadsministern, liksom även statsministern, var högst delaktig i att lösa ut frågan om arbetspendlare till Norge, kompensation och så vidare.
Jag skulle vilja ta ett exempel till, och det gäller Tornedalen, som vi har hört om tidigare här i dag. Det var otroligt viktigt att få loss ett beslut från den finska regeringen för att Tornedalskommuner i alla fall under en period skulle få öppna upp och visa på goda exempel. Vi har också talat här om att det kanske kunde finnas pilotfall, skulle man kunna kalla det, att använda sig av i den regionen. Det tar jag gärna vidare.
När det gäller vad vi konkret gör ser jag det så här: Om vi inte ens kan komma överens om det jag har föreslagit, nämligen att vår roll som Nordenministrar ska vara ett bevaka de nordiska intressena i respektive regeringar, har vi en utmaning. Vi måste börja med att omfamna problematiken, och vi måste ha en gemensam bild av vart vi ska. Jag ska vara helt ärlig och säga att jag inte riktigt ser att vi är där i dag. Därför måste vi landa i det först, innan vi tar nya initiativ.