Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation i ärendet.
Kommissionens arbetsprogram 2015
Den nya EU-kommissionens arbetsprogram har titeln En ny start , och kommissionen har också talat om att det blir "annorlunda den här gången".
Tittar man närmare på dokumentet ser man dock att det påståendet är totalt nonsens. Av totalt 23 prioriteringar ser man att endast tre är översyn av omfattande politikområden. Två är nya agendor för politikområden, och likaså handlar två av prioriteringarna om framtagandet av nya mål inom sina politikområden. Dessutom ser vi två helt nya övergripande strategier, två nya unioner, två nya planer och hela fem nya lagstiftningspaket.
Vid det här laget är vi nog alla bekanta med att så kallade översyner, agendor, målframtagning, unioner, planer och paket i realiteten innebär en massa nya lagstiftningsförslag. Kommissionen fortsätter i och med detta i exakt samma gamla hjulspår som tidigare.
Den nya kommissionen har också talat sig varm för att det nu ska bli mindre regelkrångel, färre regler och att kommissionen inte ska lägga sig i sådant som bäst hanteras på nationell nivå. Inte heller här blir det så att säga "annorlunda" nu. Av de 80 förslag som ska i papperskorgen ser det ut som att 70-80 procent redan är genomförda på ett eller annat sätt eller ersatta av andra förordningar.
Av det dryga tjugotal föreslag som inte tagit sig igenom lagstiftningsmaskineriet kommer ungefär hälften att ersättas med andra, nya förslag. I praktiken blir det 15 förslag som hamnar i papperskorgen.
Det som kommissionen menar att EU inte ska reglera är ofta förslag om kvalitetsprinciper om turism och lite punktskatter och annat. Inte heller det så kallade Refitprogrammet innebär någon större skillnad utan består nästan uteslutande av utvärderingar och kodifieringar.
I stället börjar hela 81 nya regelverk att gälla under 2015 till följd den gamla kommissionens arbete. Det mest uppseendeväckande med dessa är dock att 21 av dem är antagna av kommissionen och således ligger helt utanför demokratisk kontroll.
Av de nyheter som kommissionen presenterar framgår det tydligt att man inte har för avsikt att minska överstatligheten eller att ge tillbaka någon makt till medlemsstaterna. Man avser att ta fram fler arbetsmarknadsåtgärder för att åstadkomma en mer integrerad arbetsmarknad inom EU. Man presenterar en energiunion och en kapitalmarknadsunion. Man skapar nya strukturfonder, och man ska ta fram en ny europeisk agenda för migrationspolitiken och så vidare. Den medialt förmedlade bilden av "mindre men bättre" förefaller helt enkelt vara ren propaganda från början till slut.
Man kanske skulle kunna tro att kommissionen hade lärt sig något av resultatet i Europaparlamentsvalet häromåret, där nästan en tredjedel av väljarna valde att lägga sina röster på EU-skeptiska partier, eller att kommissionen skulle lärt sig något av den kris vi haft och fortfarande har i EU, med extrem arbetslöshet, en industri som halkar efter omvärldens, och sydliga länder som är på randen till konkurs. Men nej, å nej, kommissionen har sannerligen inte lärt sig något alls. I stället för att inse att det är integrering och överstatlighet som orsakat de problem som EU-länderna har i dag svarar kommissionen med ännu mer integrering och ännu mer överstatlighet för att komma till rätta med problemen. Hur man kan kalla det för en ny start eller hur det blir annorlunda den här gången övergår i sanning mitt förstånd.
Den nya kommissionen är trots allt bara mer av samma gamla vara men i ny kostym - detta trots att den så kallade superkommissionären Frans Timmermans skulle vara en garant för att inget onödigt skulle slinka igenom och lät påskina att man tagit till sig av resultatet från valet. När Timmermans lovade ett effektivare EU var det kanske precis det här han menade, alltså en lagstiftningsfabrik som aldrig tar paus och aldrig sover.
Det ser inte ut som om något egentligen kommer förändras under den här mandatperioden, och slutsatserna man kan dra av det är antingen att EU är ett självgående monster som inte kan vare sig stoppas eller hejdas eller att kommissionen inte har för avsikt att försöka stoppa eller hejda den här federalistiska utvecklingen.
I stället för alla dimridåer illustreras den riktning som EU kommer fortsätta i bäst av ett citat ur just arbetsprogrammet: kommissionen ska "ta fram förslag till nästa steg mot delad suveränitet i den ekonomiska styrningen". I klartext är detta vad Sverigedemokraterna alltid har hävdat: EU framhärdar nu öppet i att federalisera den europeiska finansiella och ekonomiska politiken. Det handlar om att få ett Europas förenta stater och om strävan efter att federalisera vartenda område. Det är den tydligt utstakade riktningen från den nya kommissionen. Det framgår av det arbetsprogram som vi nu behandlar.
Detta, herr talman, är en utveckling som är mycket skrämmande och som vi i Sverigedemokraterna som enda parti tydligt vänder oss emot. Jag kan försäkra kammaren om att det är något som vi kommer att förmedla till de svenska väljarna och något som vi tror att de håller med oss om. Självklart ska vi kunna samarbeta olika nationer och stater i Europa, men att på det här sättet federalisera område efter område och helt enkelt ta bort ännu mer makt från de europeiska medborgarna är helt fel väg att gå.
I detta anförande instämde Markus Wiechel (SD).