Herr talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets utlåtande rörande EU-kommissionens politiska prioriteringar för 2015. Arbetsprogrammet har fått namnet En ny start . Och visst är det en ny start för Jean-Claude Juncker och hans 27 kommissionärer, men det återstår att se om det också blir en ny start för Europa.
Kristdemokraterna välkomnar att kommissionen tydligt poängterar att man inte ska fatta beslut om allt på EU-nivå. För att EU ska kunna utvecklas i positiv riktning och ha hög legitimitet hos medborgarna måste subsidiaritetsprincipen tillämpas.
Väldigt många frågor hanteras bäst av medlemsstaterna, regionerna, kommunerna eller medborgarna själva. EU ska ägna sig åt de politikområden som inte kan lösas på dessa nivåer och fokusera tid och kraft på frågor där samarbetet verkligen har betydelse. Beslutfattande på EU-nivå är absolut nödvändigt i den globaliserade värld vi lever i, men det har också sina gränser.
Den nya kommissionens färdplan innehåller 23 nya initiativ och föreslår att 80 befintliga förslag dras tillbaka - detta för att nå framgång inom tio prioriterade områden. Topprioriteringen är att få igång sysselsättningen och öka tillväxten.
Kommissionen har i samarbete med Europeiska investeringsbanken redan presenterat en ny investeringsplan för EU som man hoppas ska stimulera investeringar och leda till fler jobb och ökad tillväxt. Att stärka den inre marknaden, bland annat genom att utveckla den digitala inre marknaden, ses som ett viktigt led i detta.
Herr talman! Det är mycket positivt att kommissionen lyfter fram handel som ett avgörande bidrag för jobb och tillväxt. Förhandlingarna med USA rörande frihandelsavtalet TTIP kommer att ha stor betydelse här. Det gläder mig att näringsministern i en tidigare debatt här i kammaren betonat avtalets betydelse och bedyrat att det är en prioritet för Sverige att bidra till ett ambitiöst avtal. Jag ser fram emot att få höra mer om denna ambition i näringsministerns anförande.
Herr talman! Jag tänker i det här anförandet främst uppehålla mig vid den prioritering som handlar om att göra EU till en starkare utrikespolitisk aktör. Det är en viktig prioritering, och det är välkommet att kommissionen i arbetsprogrammet aviserar att man kommer att prioritera att uppnå stabilitet i EU:s gränsområden.
Vi står i dag inför oerhört stora utrikespolitiska utmaningar - utmaningar som vi tillsammans måste göra allt i vår makt för att hantera. EU:s grannskapspolitik utmanas både i söder och i öster. EU:s hantering av Rysslands aggressioner är en trovärdighetsfråga.
EU är och ska förbli det centrala forumet för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. EU:s stora styrka ligger i en utrikespolitik baserad på normer och värderingar, och som världens största ekonomi, världens största handelspart och världens största biståndsgivare har EU möjlighet att påverka utvecklingen i världen genom en rad olika kanaler.
I höstas såg vi ett tydligt resultat av EU:s östliga partnerskap när vi i den här kammaren röstade ja till associeringsavtalet med Ukraina, Georgien och Moldavien. Frihandelsavtal och demokratistöd är positivt för länders framtida välstånd och självständighet.
I Ryssland däremot ses en öppnare ekonomi och frihandel med EU som ett hot mot den egna makten snarare än som en möjlighet för regionens utveckling mot välstånd och stabilitet. Här gäller det att vi tillsammans i EU tydligt står upp för mänskliga fri- och rättigheter och för att länder inte ska behöva hamna bakom den nya ridån av rysk maktutövning och att vi i stället erbjuder en alternativ väg genom att stötta dem som valt demokrati och öppenhet. Det är detta som är EU-tanken, och det är detta som är EU:s styrka och som visar på vikten av att Sverige fortsätter att vara drivande när det gäller EU:s gemensamma utrikespolitik.
Grannskapspolitiken har blivit alltmer komplicerad, och det finns stora skillnader mellan grannskapen och stora skillnader mellan vårt förhållande till länderna i öst och i syd. Vi välkomnar att EU-kommissionen ska återkomma med förslag på hur den europeiska grannskapspolitiken, det östliga partnerskapet och Unionen för Medelhavet ska kunna bli effektivare. Låt oss hoppas att dessa förslag inte dröjer.
Herr talman! Medelhavet har blivit ett dödens hav. I söndags omkom ytterligare 200 människor i sin strävan att ta sig till Europa. De flesta drunknade, men många förfrös efter räddningsaktionen. Enligt UNHCR miste förra året närmare 4 000 människor livet under resor i överfulla och sjöodugliga båtar på väg från Nordafrikas kust till främst Italien. Det är fem gånger fler än under föregående år. Men mörkertalet antas vara stort, då mindre olyckor förblir ouppmärksammade.
Enligt EU:s gränskontrollmyndighet Frontex är Medelhavet farligare än någonsin för migranter. Myndigheten konstaterar vidare att människosmugglarna blivit alltmer brutala och skoningslösa. Ja, så är det, men då de legala vägarna till Europa är ytterst få ser människor ingen annan utväg än att vända sig till just människosmugglare och därmed riskera sina liv.
Det är mycket positivt att kommissionen i sitt arbetsprogram lyfter fram behovet av att utveckla en europeisk agenda för migration. Men syftet, enligt kommissionen, är att "rättvist och ansvarsfullt hantera legal migration, attrahera begåvning och kunskap till EU samt bekämpa trafficking och människosmuggling".
Att kommissionen i sitt arbetsprogram väljer att blunda för den flyktingsituation som råder i världen är anmärkningsvärt, och jag uppskattar mycket att vi i utrikesutskottets utlåtande betonar Europas moraliska skyldighet att öka den sammantagna kapaciteten att ta emot asylsökande. Det är inte rimligt att det endast är ett fåtal länder som i dag tar ansvar.
EU-kommissionen vill locka begåvningar. Man antar att dessa alltså inte återfinns på de överfulla båtarna. Vi kristdemokrater anser att det är dags för EU-kommissionen och EU:s medlemsstater att erkänna varje människa som lika värdefull och att vi inte ser en flykting i första hand som en börda utan som en individ med drömmar, förhoppningar och just begåvning.
Herr talman! EU:s ansvar sträcker sig vidare än till vårt närområde. I år är det Europas år för utveckling. Som utlåtandet så viktigt påpekar måste vi se den tydliga kopplingen mellan migrations- och utvecklingspolitiken.
Utrikesutskottet konstaterar att flera utvecklings- och biståndspolitiska frågor står högt på den globala agendan under 2015. Millenniemålen ska ersättas av en ny hållbarhetsstrategi. FN:s klimatkonferens i Paris 2015 och mötet om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba är andra viktiga hållpunkter under året. Vi vill se ett engagerat och ambitiöst EU i dessa processer.
Herr talman! Jag yrkar bifall till att lägga kommissionens arbetsprogram 2015 till handlingarna och därmed avslag på reservationerna. Låt oss alla göra en insats för att detta nu inte bara blir fina ord utan att vi med handling visar att vi på allvar vill se en ny start.