Fru talman! Tack för svaret, justitieministern. Jag
beklagar att jag inte kunde vara med på debatten den
24 härförleden utan har förlängt det hela med ytterli-
gare en vända.
Det är inte mycket att glädjas åt i det här svaret
utifrån mina utgångspunkter. Naturligtvis sägs det
väldigt mycket bra i det. Riksdagen har också under-
ställts sådana här skrivningar rätt många gånger, och
jag tror egentligen inte att någon invänder mot vad
som där sägs. Men jag skulle på något sätt vilja
komma in lite grann bakom orden.
Det känns som om det sedan många år har funnits
en aktiv vilja att koncentrera de allmänna domstolar-
na till residensstäderna, vilket skulle innebära en
omfattande nedläggning av de mindre tingsrätterna.
Detta har inte varit parlamentariskt möjligt, och man
har då försökt att komma fram på andra vägar. Man
har också, menar jag, hittat en teknik för att nå fram-
gång.
Här undrar jag, nästan som en gräsrot, vad det är
man är ute efter. Från början var det att spara pengar.
Det var under den förra mandatperioden med början
1994, då rättsväsendet fick en massa stryk. Även
domstolarna skulle då underkasta sig det ekonomiska
reningsbadet. Men sedan svängde man och sade att
det inte var ekonomiska skäl utan en fråga om kvali-
tet. Sedan har man byggt upp en semantik kring detta
som låter väldigt bra. Men samtidigt har man egentli-
gen aldrig mött något reformbehov. Jag skulle inte
vilja tala om reformer här utan förändringar, möjligen
för att tillgodose Statskontorets idéer om en centrali-
serad statsförvaltning. Ta t.ex. Sollefteå, som i dag
förmodligen inte har något rättsliv över huvud taget.
Åklagarna försvann, poliserna har försvunnit och nu
faller tingsrätten. Man har inget rättsliv över huvud
taget.
Vi kristdemokrater har hävdat som övergripande
princip att vi ska ha ett livaktigt, kompetent och lokalt
förankrat rättsliv. Och då menar vi lokalt förankrat
rättsliv, inte bara i residensstäderna. Inte heller den
här kansliortslösningen är någon riktig lösning. Har
man släppt tingsrätten lokalt så har man. Det går inte
att skicka ut folk hit och dit utan att domstolen tappar
sin identitet. Det är mycket viktigt att domstolen har
denna identitet eftersom rättsväsendet och de själv-
ständiga domstolarna, menar vi, är en del av konsti-
tutionen. Då kan man inte ha människor som far hit
och dit utan en inre sammanhållning. Och detta får
gärna kosta pengar. Detta har ingenting med ekonomi
att göra, utan det är en kulturfråga.
En grundläggande fråga är just detta med kvalite-
ten. Varifrån kommer idén om att de mindre tings-
rätterna inte fungerar väl? När jag frågar folk, och jag
har rest runt i åratal nu, är det ingen som säger att en
mindre tingsrätt dömer sämre, utan det hänger på
enskilda domare. Det finns tokstollar såväl i mindre
tingsrätter som i stora.