Fru talman! Jag instämmer i interpellantens oro
över den pågående centraliseringen och det s.k. re-
formarbetet. Jag slog upp ordet "reform" i Norstedts
ordbok, och det står faktiskt att det är en
"(samhällelig) förändring som är avsedd att leda till
förbättring". Hur jag än funderar, Thomas Bodström,
kan jag inte få det att gå ihop att de nedläggningar
som sker i dag är en förbättring för samhället eller för
rättsväsendet.
På grund av att antalet tingsrätter och platsen där
en tingsrätt ska vara förlagd i dag regleras i förord-
ningen har regeringen kunnat avgöra en fråga som
borde ha behandlats i riksdagen. I svaret säger Tho-
mas Bodström: "Även om det är regeringen som
bestämmer om indelningen i domsagor och därmed
antalet tingsrätter har riksdagen ett avgörande infly-
tande på frågan." Lite längre ned i svaret står det att
innan några ytterligare beslut fattas kommer frågan
att anmälas till riksdagen. Jag undrar hur detta starka
inflytande från riksdagen ska gå till om frågan
"anmäls" till riksdagen.
Tidigare var skälen för nedläggningarna ekono-
miska, precis som Rolf Åbjörnsson har tagit upp här.
Efter Domstolskommitténs kollaps har nu de här
kvalitetsmässiga skälen åberopats. Jag skulle än en
gång vilja ställa samma fråga som Rolf har ställt: Om
det här inte är en ekonomisk fråga, Thomas Bodström
- verket bedömer trots allt att den samlade rationali-
seringspotentialen uppgår till 25 miljoner kronor,
vilket är en spott i havet med tanke på vad detta inne-
bär för hela landet - vilka undersökningar lutar sig
regeringen emot när man säger att det är kvalitets-
mässiga skäl? Vad finns det för dokumentation som
styrker att de mindre tingsrätterna skulle vara mindre
kvalificerade eller ha en sämre kvalitet?
Sedan säger Thomas Bodström så här i svaret:
"Som regeringen uttryckte redan i handlingsplanen
måste tingsrättsorganisationen utformas utifrån varje
regions särskilda förutsättningar såsom geografiska
avstånd och tillgängliga kommunikationer."
Då är min nästa fråga: Är verkligen nedläggning-
arna av tingsrätterna en genomtänkt glesbygdspolitik?
Vilka konsekvenser får detta t.ex. för inlandet, om vi
tittar närmare på Jämtland, Gävleborgs län och
Värmlands län? Vilka konsekvenser får det, och vil-
ken helhetssyn har regeringen använt vid den här
bedömningen?
Min nästa fråga utgår från kostnaderna: Har Justi-
tiedepartementet beräknat kostnaderna för det resande
detta kommer att innebära för nämndemän, för vitt-
nesstöd, för vittnen, för den tilltalade, för åklagare,
för domare osv.? Finns det någon kalkyl på vad det
här kommer att kosta i t.ex. mitt hemlän, där det kan
röra sig om 20 mil enkel resa för att komma till en
tingsrätt i t.ex. Hudiksvall, om den i Bollnäs läggs
ned? Finns det några beräkningar på vad det kommer
att kosta om förhandlingarna pågår i flera dagar eller
vid inställda förhandlingar, där man måste göra om
hela proceduren? Det är faktiskt så att kriminalvår-
dens transporter under 1999 kostade 1 miljard och det
gällde bara transporten av de tilltalade.