Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
utskottets hemställan och avslag på samtliga reserva-
tioner. I övrigt ska jag något kommentera de reserva-
tioner som finns.
En av reservationerna handlar om ombudsmanna-
organisationen. Där anser reservanterna, och det har
det tidigare pläderats för här i kammaren, att alla
ombudsmän ska sortera under riksdagen. I en reser-
vation föreslås att JO läggs samman med övriga om-
budsmän till en gemensam institution.
Där anser utskottsmajoriteten, precis som tidigare
sagts, att JO:s särställning bör understrykas och vid-
håller tidigare ställningstaganden i frågan.
Frågan om ombudsmännen organisatoriskt bör
samlas under riksdagen eller samordnas på annat sätt
är naturligtvis oerhört viktig rent principiellt. Här vill
jag liksom tidigare talare hänvisa till dels Utredning-
en om översyn av handikappombudsmannen, dels
Översynsutredningen om barnombudsmannen, som
nu efter remissförfarandet, som tog slut den
30 september, ligger på riksdagens bord. Här pågår
alltså arbete. Låt oss inte föregripa det, utan måhända
återkomma när det arbetet är klart och föra en vidare
diskussion.
Vad gäller frågan om Justitiekanslerns roll och en
utredning kring denna vill jag påminna lite grann om
att det har skett en utredning just kring Justitiekans-
lerns arbetsuppgifter under 90-talet. Det tillsattes
nämligen en utredning i december 1991. Den lämna-
de sitt betänkande i april 1993. Jag kan notera att
detta inte föranledde någon åtgärd från den dåvarande
regeringens sida. I JK:s verksamhet i dess helhet
gäller liksom för andra förvaltningsmyndigheter rege-
ringsformens krav på saklighet och opartiskhet. Här
anser utskottet att det inte finns anledning att misstro
att inte arbetsuppgifterna utförs med iakttagande av
detta.
Vad gäller punktlighetsmål och dröjsmålstalan vid
myndighetsutövning finns i dag - det har också påpe-
kats från talarstolen - möjligheten för enskilda att
kontakta JO eller JK om man tycker att det har tagit
onödigt lång tid i handläggningsärendena. Då kan de i
sin tillsyn granska om så har skett.
Det är också viktigt att erinra om att det i vissa
fall kan finnas förklaringar till varför ärenden dröjer.
Det kan förekomma en ärendeanhopning på myndig-
heten som gör att det dröjer längre. Ärendet i sig kan
vara så pass komplicerat att det föranleder extra un-
dersökningar.
Reservationen om korrekt bemötande av medbor-
gare från myndigheters sida är naturligtvis angelägen.
Jag är också medveten om, såväl som Åsa Torstens-
son i Centerpartiet, att det visst förekommer att man
inte bemöts på ett korrekt sätt hos olika myndigheter.
Men det är kanske inte så mycket fråga om en lagänd-
ring för att kunna röja undan problemen, utan det är
kanske i högre grad fråga om utbildning och infor-
mation. Det är upp till myndigheten själv att se till att
så sker.
Frågan om ökad homokompetens i statliga myn-
digheter och i rättsväsendet är oerhört angelägen.
Visst har vi fått erfara att man kan bemötas på ett
annorlunda sätt om man har en annorlunda sexuell
läggning.
Jag vill trots allt hänvisa till Statens kvalitets- och
kompetensråd som började sitt arbete den 1 januari
detta år. Det är här fråga om motioner från allmänna
motionstiden 1998. Kanhända var det då inte riktigt
klart hur rådet skulle fungera. Jag tycker nog att
myndigheten är en resurs i sådana sammanhang.
Fru talman! Jag vill avsluta med att än en gång
yrka bifall till hemställan i betänkandet och avslag på
samtliga reservationer.