Herr talman! Vi diskuterar och beslutar i dag om mycket viktiga frågor, som vanligt i riksdagen. Försvarsutskottets betänkande har rubriken
Kärnteknisk säkerhet och strålskydd
.
Orsaken till att dessa frågor behandlas har sin grund i 16 olika riksdagsmotioner från den allmänna motionstiden och kanske något senare. Utskottet redovisar sakläget i de olika frågorna och landar därefter i ett majoritetsbeslutet att avslå motionerna. På några områden har oppositionen reserverat sig. Så blir ju vanligen resultatet.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet har tre gemensamma reservationer kring elektromagnetisk strålning och dess risker. Man vill ha lägre gränsvärden och mer forskning. Utskottsmajoriteten hänvisar till den internationella expertis som till exempel inom Europeiska unionen rekommenderar gränsvärdesnivåer och där man för tillfället gör en översyn av de gällande riktlinjerna. Vi hänvisar också till den omfattande internationella forskning som bedrivs och som inte ger något vetenskapligt stöd för ett orsakssamband mellan exponering för elektromagnetiska fält och de besvär som tyvärr drabbar människor och som upplevs komma av elektriciteten.
Jag noterar att Peter Jeppsson nu lämnar informationen att Socialdemokraterna kommer att avstå i de här voteringarna. Det är lite intressant, för det har ni inte gjort tidigare. Min fråga blir då: Innebär det att ni tvivlar på den samstämmiga internationella expertisens bedömning som också våra svenska myndigheter står bakom? Det är en rätt stor positionsförändring i sådana fall, och det ska bli intressant att se hur en eventuell ny majoritet i sådana fall hanterar denna fråga.
Av forskningspropositionen framgår också att regeringen avser att stärka den svenska forskningen på det här området. Vi är överens om att finns denna oro bland människor ska vi självfallet forska. Det görs i Sverige och det görs internationellt.
Socialdemokraterna kräver i en reservation att regeringen omgående redogör för resultatet av de förslag på åtgärder som Riksrevisionen framförde i en skrivelse till riksdagen i april 2007. Den handlade alltså om säkerheten vid kärnkraftsolyckor. Det är en oerhört viktig fråga, det är vi överens om.
Ett enigt utskott ställde sig 2007 bakom Riksrevisionens förslag om att regeringen behövde agera med anledning av detta och pekade även på att den nya alliansregeringen och myndigheter redan var i full gång med detta.
Man kan stillsamt notera att Riksrevisionens kritik i sak mot det tillstånd som rådde under Riksrevisionens arbete 2006 inte drabbar alliansregeringen utan den regering som lämnade makten 2006. Möjligen är det därför som Socialdemokraterna är så angelägna om att alliansregeringen agerar.
Socialdemokraterna har en poäng i att utskottet år 2007 gjorde bedömningen att det kunde vara bra om regeringen lämnade en redovisning under följande riksmöte, och det har inte skett. Det händer ibland med sådana beställningar som riksdagen lämnar. Vi får se när redovisningen kommer och vilka motiven är för att den kommer lite senare än vad utskottet helst hade velat.
Jag tror att anledningen är att det har skett och sker så många åtgärder på detta område och att genomförandet av dessa är i full gång och har prioriterats. Några exempel på åtgärder - Ulf Grape var inne på detta - är regeringens uppdrag till dåvarande Statens strålskyddsinstitut att utreda beredskapens kostnader och förslag på framtida avgifter, sammanläggningen av Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftsinspektion, vilket även Peter Jeppsson pekade på. Arbetet inom dåvarande Statens räddningsverk för att förbättra beredskapen inför en kärnkraftsolycka fortsätter, vilket utskottet framhåller i betänkandet, med full kraft i den nya myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Det är alltså ett stort arbete på gång för att rätta till de brister som fanns när alliansregeringen tog över efter den förra regeringen på detta område.
Med detta yrkar jag bifall till förslaget i försvarsutskottets betänkande och avslag på reservationerna.