Herr talman! Kärnteknisk säkerhet och strålskydd är ett brett område som omfattar alltifrån säkerheten i våra kärnkraftverk till de negativa effekter som en del människor upplever av att vistas i en mikrovågstät miljö. Jag kommer att hålla mig till området kärnteknisk säkerhet.
Det finns i dag 441 kärnkraftverk i ett trettiotal länder runt om i världen. Utöver dessa byggs nu 27 nya, varav ett i Finland, 66 är på projekteringsstadiet och ytterligare 103 finns på planeringsstadiet.
Här i Sverige har vi precis öppnat för att kunna ersätta de befintliga kärnkraftverken med nya när de gamla har nått sin tekniska livslängd.
Varför då detta intresse för kärnkraft? Ja, svaret är enkelt. Elektricitet innebär välstånd.
Med prognoser som pekar på en fördubbling av efterfrågan på el i världen fram till 2050 kommer alla koldioxidneutrala energikällor att behövas. Två tredjedelar av den el som produceras i världen i dag kommer från förbränning av fossila bränslen. Kärnkraften är ett av alternativen för att minska utsläppen av växthusgaser.
Men kärnkraften är också förknippad med risker, om än kontrollerbara. Riksrevisionen har granskat om myndigheterna har en god beredskap för att hantera konsekvenserna av en olycka i ett svenskt kärnkraftverk. Granskningen initierades av en händelse i Forsmark den 25 juli 2006 där en reaktor snabbstoppades på grund av ett elfel och där reservkraften inte fungerade som den skulle. Händelsen klassades som en tvåa på den sjugradiga Inesskalan, som är en internationell gradering av händelser och olyckor i kärnkraftverk. Harrisburg 1979 och Tjernobyl 1986 är exempel på Ines-7-olyckor. Händelsen i Forsmark skapade återigen en nödvändig debatt om säkerheten vid våra kärnkraftverk. Det framkom en bild av att säkerhetskulturen inte var den bästa.
Trots att händelsen 2006 visar att säkerhetskulturen går att förbättra håller våra svenska kärnkraftverk en mycket hög säkerhetsnivå. Det läggs mycket kraft på det förebyggande arbetet. Det förebyggande arbetet är nämligen den bästa försäkringen mot att en olycka ska inträffa.
Om en kärnkraftsolycka ändå händer kan den få stora konsekvenser för många sektorer i samhället. Människor, djur, natur, jordbruk, dricksvatten och livsmedelsproduktion kan påverkas. Därför är ansvaret för att hantera en kärnkraftsolycka också fördelat mellan olika regionala och centrala myndigheter. Ansvars- och närhetsprincipen gäller även för en kärnkraftsolycka, och det är viktigt att de här principerna upprätthålls. Det ska inte finnas något tvivel om vem som har ansvaret om en kärnkraftsolycka trots allt sker.
Riksrevisionens rapport efter händelsen i Forsmark 2006 visar att den dåvarande centrala krisberedskapen hade betydande brister. Man pekade på ett flertal åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa samhällets beredskap inför allvarliga kriser.
Den nuvarande regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att samhällets krisberedskap ska förbättras. Försvarsdepartementet leder sedan 2006 en arbetsgrupp för Regeringskansliets tvärsektoriella arbete med samhällets krisberedskap. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har startat sin verksamhet. I Regeringskansliet finns nu en krishanteringsfunktion som är bemannad med chefsberedskap 24 timmar om dygnet årets alla dagar.
Herr talman! Det bästa skyddet mot olyckor i något av våra kärnkraftverk är att se till att de inte inträffar. I andra hand är det viktigt med en organisation som kan hantera och minimera konsekvenserna av en olycka.
Genom en ansvarsfördelning där det är kärnkraftverken som ansvarar för säkerheten i sina egna anläggningar har vi en ständigt hög beredskap vid alla våra kärnkraftverk när det gäller att hantera den akuta fasen under en olycka.
Genom en ansvarsfördelning där länsstyrelserna ansvarar för räddningstjänsten vid en olycka med radioaktiva utsläpp säkerställer vi att den befolkning som berörs av olyckan omedelbart underrättas och instrueras i vilka skyddsåtgärder som ska vidtas.
Genom en ansvarsfördelning där MSB ansvarar för att stödja samordningen av centrala myndigheter sektorsövergripande får vi en effektivare operativ krishantering på central nivå.
Herr talman! Med anledning av att regeringen har vidtagit åtgärder för att stärka den nationella krishanteringen yrkar jag bifall till förslagen i betänkandet och avslag på reservationerna.