Herr talman! Cecilia Dalman Eek har frågat mig hur jag ser på uppgiften att förenkla för hälso- och sjukvården att samarbeta med forskare från akademi och företag inom life science samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta och stärka förutsättningarna för forskningsnärvaro inom hälso- och sjukvården.
Forskning och företag inom life science-området har självklart stor betydelse för svensk sjukvård och för människors hälsa. Den snabba kunskapstillväxten inom läkemedel, medicinteknik och bioteknik ger oss förståelse för hur vi kan förebygga sjukdomar och utveckla nya och bättre behandlingsmetoder. En kunskapsbaserad verksamhet är en viktig förklaring till att Sverige har mycket goda resultat vad gäller överlevnaden i de stora folksjukdomarna.
Staten och landstingen har ett gemensamt intresse av att ge goda förutsättningar för forskning och innovation i hälso- och sjukvården. Landsting och kommuner ska enligt hälso- och sjukvårdslagen medverka till klinisk forskning och till folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. De ska samverka med berörda universitet och högskolor. Det finns skillnader i vilken prioritet denna samverkan har.
Regeringen har därför vidtagit åtgärder på många områden för att främja huvudmännens arbete och förbättra samverkan mellan hälso- och sjukvård, universitet och högskolor, forskningsfinansiärer och näringsliv.
Ett av regeringens mål för hälso- och sjukvårdsområdet är att säkerställa att hälso- och sjukvården är kunskapsbaserad. Regeringen stöder en mer kunskapsbaserad hälso- och sjukvård, bland annat genom en överenskommelse med SKL.
Huvudmännen och vårdgivarna ansvarar för att ny kunskap tillämpas och ineffektiva metoder mönstras ut. Socialstyrelsen har i uppdrag att utveckla en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning tillsammans med berörda myndigheter.
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, arbetar med att identifiera kunskapsluckor i hälso- och sjukvården. Inom Regeringskansliet förbereds förslag till hur kunskapsstödet kan bli mer effektivt, samordnat och anpassat till verksamheternas och medborgarnas behov.
Myndigheterna Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har uppdrag på innovationsområdet.
I regeringens strategi för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar lyfts området kunskapsbaserad vård. En viktig del i den nationella cancerstrategin är de cancercentrum som byggts upp i varje sjukvårdsregion. De ska bland annat stärka den kliniska cancerforskningen och utveckla strukturer för forskningssamarbete med bland annat universitet och högskolor och den forskande industrin.
Fokus på kvalitet och resultat samt möjligheter att jämföra sig med andra främjar kunskapsbaserad verksamhet och innovation. Kvalitetsregistren är en viktig kunskapskälla för att bedöma i vilken grad vården är kunskapsbaserad och bedrivs enligt riktlinjer och rekommendationer. Allt fler kvalitetsregister används för forskning, och den vetenskapliga produktionen i form av artiklar och publikationer ökar.
Regeringen har satsat på forskning och utveckling inom life science-området och på att underlätta viktig samverkan mellan hälso- och sjukvård, näringsliv och forskning.
Vetenskapsrådet genomför i samråd med Verket för innovationssystem, Vinnova, en satsning på klinisk behandlingsforskning. Den har stor betydelse för utveckling av diagnostik och behandlingsmetoder i hälso- och sjukvården. Satsningen kräver samverkan mellan olika aktörer, och den finansieras gemensamt av staten och landstingen.
Förslag till ett system för nationell samordning, rådgivning och stöd till den kliniska forskningens aktörer bereds inom Regeringskansliet, och medel har avsatts för genomförandet. Staten förhandlar med SKL om det så kallade ALF-avtalet. Förhandlingarna utgår från att staten och landstingen har ett gemensamt intresse av och ansvar för att erbjuda bästa möjliga miljö för klinisk forskning, utbildning och utveckling.