Herr talman! Sven Bergström har frågat mig om
jag är beredd att omedelbart ta upp WTO-avtalets
brister i EU och gemensamt driva kravet på förbud
mot tillväxthormoner i matproduktionen samt om jag
avser vidta några åtgärder för att säkra att genmani-
pulerad mat som tar sig in i de svenska livsmedelsbu-
tikerna skall vara tydligt märkt.
De frågor som Sven Bergström tar upp är av stor
vikt för Sverige, och vi har agerat kraftfullt både
inom Unionen och i Codexsammanhang när det gäller
BST och genteknikmärkning.
Codex Alimentarius utarbetar sedan 35 år inter-
nationella livsmedelsstandarder, riktlinjer och re-
kommendationer. Codex täcker i princip allt som rör
livsmedel och sorterar under FAO (Food and Agri-
culture Organisation och WHO (World Health Orga-
nisation). Arbetet inom Codex ligger ofta till grund
för direktiv och andra bestämmelser som utfärdas
inom EU.
I enlighet med de avtal som gäller för Världshan-
delsorganisationen WTO är Codex standarder och
riktlinjer normerande i internationell handel och där-
med riktmärken vid handelstvister. I de fall ett med-
lemsland har valt att tillämpa Codexstandarder i sin
nationella lagstiftning kan inte frågan om godtycklig
och oberättigad diskriminering i förhållande till tredje
part uppkomma. Ett medlemsland har också möjlig-
het att införa strängare regler för import om dessa kan
motiveras utifrån vetenskaplig grund.
Inom EU råder t.o.m. utgången av 1999 förbud
mot marknadsföring och användning av tillväxthor-
monet BST för mjölkkor. Förbudet motiveras i första
hand av djurhälsoskäl, eftersom bl.a. en förhöjd fre-
kvens av juverinflammationer har konstaterats vid
användning av hormonet. Nyare studier indikerar
även negativa effekter i fråga om människors hälsa.
Dessa förhållanden visar att det finns starka skäl för
att upprätthålla förbudet mot användning av BST.
Inom EU råder enighet i denna fråga, och regeringen
arbetar med kraft för att förlänga förbudet inom ge-
menskapen.
Inom Codex diskuteras för närvarande fastställan-
de av högsta tillåtna halt av rester av BST i mjölk.
Frågan kommer att behandlas för eventuellt beslut vid
Codexkommissionens möte i Rom i sommar. Den
gemensamma uppfattningen inom EU är att BST över
huvud taget inte skall användas mot bakgrund av bl.a.
de risker med substansen som påvisats i olika under-
sökningar. Om, trots allt, ett gränsvärde fastställs av
Codex, finns det inget som hindrar EU och därmed
Sverige att också i fortsättningen behålla förbudet
mot användning av BST för mjölkkor.
Sverige har inom EU aktivt drivit frågan om
märkning av gentekniskt framställda livsmedel och
har också lyckats nå framgång i detta arbete. Sedan
1997 skall märkning ske om livsmedlet är eller inne-
håller en genetiskt modifierad organism, t ex. en
tomat, och om det nya livsmedlet, t.ex. tomatpuré,
inte längre motsvarar ett traditionellt jämförbart livs-
medel.
Jag är medveten om att man från konsumenthåll
anser att märkningsreglerna är komplicerade och inte
tillräckligt långtgående. Jag vill dock starkt betona att
Sverige har varit pådrivande i arbetet för att få så
långtgående märkning som möjligt av livsmedel inom
ramen för nuvarande regelverk. Regeringen har tidi-
gare arbetat för att märkningen skall vara generell och
omfatta alla livsmedel som framställts med hjälp av
genteknik, och detta är fortfarande vårt mål.
För mig är märkning av gentekniskt framställda
livsmedel en förtroendefråga. Det är dock viktigt att
komma ihåg att krav om genteknikmärkning i huvud-
sak inte ställs med hänvisning till säkerhetsskäl. Des-
sa produkter har genomgått en säkerhetsprövning
innan de får saluföras. Det är i stället fråga om kon-
sumentens rätt att få bli informerad om sådant som
han eller hon anser vara av avgörande betydelse som
är motivet till märkningen.
Codex märkningskommitté diskuterar just nu
märkning av gentekniskt framställda livsmedel. De
gemensamma EU-reglerna för märkning av gentek-
niskt framställda produkter är mer långtgående än vad
som är fallet i vissa andra medlemsländer inom Co-
dex. Sverige driver tillsammans med övriga EU-
länder mycket starkt den EU-harmoniserade märk-
ningslagstiftningen. Något slutgiltigt beslut om hur
märkning av sådana produkter i ett globalt perspektiv
skall ske är dock inte nära förestående.
WTO-avtalen omfattar även märkningregler. En
generell regel är att man skall välja åtgärder som stör
handeln så lite som möjligt. Således måste det finnas
legitima skäl för märkning och det får då bedömas
om konsumentens rätt att få göra ett medvetet, infor-
merat val är motiverat.