Herr talman! Gudrun Lindvall har frågat mig vad
jag kommer att göra för att ta fram faktaunderlag som
klargör skälen till den starka tillbakagången av häck-
ande fågel i jordbrukslandskapet samt vilka åtgärder
jag kommer att föreslå på kort och lång sikt för att
stoppa utarmningen av biologisk mångfald i odlings-
landskapet när det gäller fåglar, insekter och örter.
Naturvårdsverket kommer att bjuda in alla intres-
serade parter till en hearing den 21 april, som ut-
gångspunkt för att kartlägga kunskapsläget, identifiera
vilka hot som finns och vilka åtgärder som kommer
att behövas för att man skall kunna stärka fågelfaunan
i odlingslandskapet. Denna hearing kommer att ligga
till grund för utvecklande av en strategi och ett lång-
siktigt program.
Ett viktigt verktyg för att kunna följa fågelfaunans
utveckling i landet är den riksomfattande fågelöver-
vakning som är en del av den svenska miljöövervak-
ningen. Den drivs till största delen på uppdrag av
Naturvårdsverket.
Det är viktigt att man får en bättre förståelse för
orsakssammanhangen bakom nedgången av fågelfau-
nan i jordbrukslandskapet. Frågan är dock om bristen
på kunskap är den springande punkten för att man
skall kunna vidta aktiva åtgärder och vända trenden.
Jag tror att vi kan göra betydande insatser utifrån den
kunskap vi har i dag.
Sannolikt beror tillbakagången på en kombination
av flera saker. Att det är en kombination av den om-
fattande strukturomvandling som skett under de senas-
te decennierna och användningen av olika typer av
bekämpningsmedel som orsakar tillbakagången verkar
högst sannolikt.
Sverige är part till konventionen om biologisk
mångfald. I konventionen slås det i målsättningspara-
grafen fast att den biologiska mångfalden skall beva-
ras. Sverige har inom ramen för konventionen för-
bundit sig att utveckla nationella strategier, planer
eller program för att nå konventionens mål. Det har vi
gjort. Bl.a. har ett miljöersättningsprogram för jord-
bruket utvecklats. Syftet med programmet är att beva-
ra och stärka den biologiska mångfalden och minska
jordbrukets negativa miljöbelastning. Programmet
uppgår sedan årsskiftet till inte mindre än 2,8 miljar-
der kronor.
Inom ramen för programmet erbjuds brukarna er-
sättning för det merarbete som krävs för att komma
till rätta med flera av de troliga orsakerna till den
nedgång som skett i fågelfaunan de senaste 20 åren.
Ersättning ges bl.a. för bevarande av värdefulla be-
tesmarker, återskapande av småvatten och våtmarker
på jordbruksmark, skötsel och restaurering av slåtter-
marker, bevarande av småbiotoper, anläggande av
kantzoner och fånggrödor m.m.
Det finns dessutom två delprogram som kan bidra
till att stimulera ett systemskifte inom jordbruket,
delprogrammet för ett resursbevarande jordbruk och
delprogrammet för ekologisk odling. Det resursbeva-
rande jordbruksprogrammet består delvis av konkreta
åtgärder som bl.a. syftar till att minska negativa effek-
ter av bekämpningsmedelsanvändning. Undersök-
ningar från Danmark och England har visat att både
täthet och häckningsförmåga är större hos fåglar som
häckar på ekologiskt odlad jordbruksmark i jämförel-
se med besprutad mark. Regeringens målsättning är
att minst 10 % av jordbruksmarken skall odlas eko-
logiskt år 2000.
Jag är övertygad om att det projekt som Natur-
vårdsverket kommer att utveckla för fågelfaunan i
odlingslandskapet och miljöersättningsprogrammet
för jordbruket, nu när det är fullt utbyggt och börjar
finslipas, kommer att utgöra det verktyg vi behöver
för att vända den nedåtgående trenden för den biolo-
giska mångfalden i odlingslandskapet.