Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1997/98:166 om den biologiska mångfalden i odlingslandskapet

GUDRUN LINDVALL (mp), 1998-03-03 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag får börja med att tacka för svaret.

Detta är en fråga som jag försökt ta upp vid flera olika

tillfällen i den här kammaren men inte fått något ge-

hör för. Jag är glad att vi är överens om att det faktiskt

finns en nedåtgående trend. Jag är också glad att vi är

överens om att detta har med det konventionella lant-

bruket att göra, liksom med strukturrationaliseringen

och eventuellt de kemiska bekämpningsmedlen vi

använder.

Vad är det då som har skett? Under de senaste 20

åren - en mycket kort tid i ett evolutionärt perspektiv

- har ungefär varannan tofsvipa och stare, var fjärde

sånglärka och mer än var tredje ladusvala försvunnit.

Detta är alltså de vanliga arterna. De allra flesta av

dem är faktiskt insektsätare. Jag har inte lyckats få

fram några undersökningar som jämför insektspopu-

lationer över åren. Det finns egentligen ingenting

sådant gjort i Sverige, och det är naturligtvis en miss.

Vi kan inte säga vad det beror på, eftersom vi inte vet

hur insektsfaunans förändring över åren ser ut. Men

det finns en stor, allmän misstanke om att antalet

insekter har minskat dramatiskt i odlingslandskapet,

och som en effekt av det ser vi att framför allt de

insektsätande fåglarna minskar.

Man kan också se att en fågel som hämpling, som

är beroende av åkersenap, har försvunnit, -59 % på 20

år. Åkersenap är ett ogräs som man i dag besprutar

mycket intensivt. Även andra åkerogräs tas bort med

totalutrotningsmedel som Roundup.

Liksom miljöministern är jag övertygad om att det

finns en rad olika skäl till situationen, men föränd-

ringen är dramatisk. Den är faktiskt mycket större än

den var på 60-talet, då Rachel Carson i boken Tyst

vår slog larm om den minskning som då orsakades av

kvicksilverbetningen. Då försvann en del arter som

sedan återhämtade sig, t.ex. gulsparven. Andra har

inte klarat att göra en återhämtning, t.ex. ortolanspar-

ven. Det vore sorgligt om vi nu kunde se en liknande

utveckling.

Jag är också övertygad om att de åtgärder som nu

måste till är svårare och större. Vad gäller orsakerna,

finns det både en svensk och en engelsk undersökning

som visar precis samma sak. Den engelska är ännu

mer direkt, eftersom man där har tittat specifikt på

odlingslandskapets fåglar. Så har vi inte riktigt gjort i

den svenska undersökningen. Den engelska under-

sökningen heter The indirect effects of pesticides on

birds. Där har man alltså uppfattningen att det här

handlar om pesticider. Det är väl den misstanke man

kan ha.

Det är intressant att konstatera att fåglarna åter-

kommer hos de ekologiska odlarna, trots att de fak-

tiskt inte gör alla de förändringar vi talar om att ord-

na, med småvatten osv. Det är inte det man gör när

man börjar att odla ekologiskt. Man gräver inte små

diken eller ser till att man har mer betesmark, utan

man byter odlingsform. Detta kanske ger en liten vink

om vad det handlar om. De slutar alltså med be-

kämpningsmedel och konstkväve och återfår en större

mångfald, kanske framför allt av insekter. Det gör att

man så småningom kan få en ökande fågelfauna.

Jag inser att vi inte kan lösa dessa problem i dag.

Jag hoppas dock att vi kan ha en förutsättningslös

diskussion. Vi är i alla fall överens om att problemet

finns. Jag skulle vilja ställa några frågor.

När regeringen skriver om biologisk mångfald står

det att vi skall bevara den biologiska mångfalden. Är

det på dagens nivå eller på den naturliga nivå som

fanns för 20 år sedan?

Tänker miljöministern ta initiativ till att det tas

fram någon sorts bild av vad som sker med insekts-

faunan och också med örtfaunan? De är ju grunden

för att det skall finnas mat. Om man jämför Sverige

med t.ex. länder i Baltikum märker man att landska-

pen ser ungefär likadana ut. Men där finns fåglar och

här finns de inte. Det räcker inte bara med att fysiskt

skapa förutsättningar, utan det måste finnas mat. Det

är det centrala. Hur skall vi ta reda på om det finns

tillräckligt med t.ex. insekter?

Jag skulle också vilja höra på vilket sätt REKO-

programmet skulle påverka. REKO-programmet ger

ingen som helst minskning av de bekämpningsmedel

vi har i jordbruket.

Det är alltså en mängd frågor som kräver svar, och

jag hoppas att vi kan ha en bra första diskussion. Det

här är en fråga som jag tänker återkomma till.

Debatten

Hämtad sida: 9

9 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

GUDRUN LINDVALL (mp): Svar på interpellation 1997/98:166 om den biologiska mångfalden i odlingslandskapet (1998-03-03) — PRESS0