Herr talman! Jag får börja med att tacka för svaret.
Detta är en fråga som jag försökt ta upp vid flera olika
tillfällen i den här kammaren men inte fått något ge-
hör för. Jag är glad att vi är överens om att det faktiskt
finns en nedåtgående trend. Jag är också glad att vi är
överens om att detta har med det konventionella lant-
bruket att göra, liksom med strukturrationaliseringen
och eventuellt de kemiska bekämpningsmedlen vi
använder.
Vad är det då som har skett? Under de senaste 20
åren - en mycket kort tid i ett evolutionärt perspektiv
- har ungefär varannan tofsvipa och stare, var fjärde
sånglärka och mer än var tredje ladusvala försvunnit.
Detta är alltså de vanliga arterna. De allra flesta av
dem är faktiskt insektsätare. Jag har inte lyckats få
fram några undersökningar som jämför insektspopu-
lationer över åren. Det finns egentligen ingenting
sådant gjort i Sverige, och det är naturligtvis en miss.
Vi kan inte säga vad det beror på, eftersom vi inte vet
hur insektsfaunans förändring över åren ser ut. Men
det finns en stor, allmän misstanke om att antalet
insekter har minskat dramatiskt i odlingslandskapet,
och som en effekt av det ser vi att framför allt de
insektsätande fåglarna minskar.
Man kan också se att en fågel som hämpling, som
är beroende av åkersenap, har försvunnit, -59 % på 20
år. Åkersenap är ett ogräs som man i dag besprutar
mycket intensivt. Även andra åkerogräs tas bort med
totalutrotningsmedel som Roundup.
Liksom miljöministern är jag övertygad om att det
finns en rad olika skäl till situationen, men föränd-
ringen är dramatisk. Den är faktiskt mycket större än
den var på 60-talet, då Rachel Carson i boken Tyst
vår slog larm om den minskning som då orsakades av
kvicksilverbetningen. Då försvann en del arter som
sedan återhämtade sig, t.ex. gulsparven. Andra har
inte klarat att göra en återhämtning, t.ex. ortolanspar-
ven. Det vore sorgligt om vi nu kunde se en liknande
utveckling.
Jag är också övertygad om att de åtgärder som nu
måste till är svårare och större. Vad gäller orsakerna,
finns det både en svensk och en engelsk undersökning
som visar precis samma sak. Den engelska är ännu
mer direkt, eftersom man där har tittat specifikt på
odlingslandskapets fåglar. Så har vi inte riktigt gjort i
den svenska undersökningen. Den engelska under-
sökningen heter The indirect effects of pesticides on
birds. Där har man alltså uppfattningen att det här
handlar om pesticider. Det är väl den misstanke man
kan ha.
Det är intressant att konstatera att fåglarna åter-
kommer hos de ekologiska odlarna, trots att de fak-
tiskt inte gör alla de förändringar vi talar om att ord-
na, med småvatten osv. Det är inte det man gör när
man börjar att odla ekologiskt. Man gräver inte små
diken eller ser till att man har mer betesmark, utan
man byter odlingsform. Detta kanske ger en liten vink
om vad det handlar om. De slutar alltså med be-
kämpningsmedel och konstkväve och återfår en större
mångfald, kanske framför allt av insekter. Det gör att
man så småningom kan få en ökande fågelfauna.
Jag inser att vi inte kan lösa dessa problem i dag.
Jag hoppas dock att vi kan ha en förutsättningslös
diskussion. Vi är i alla fall överens om att problemet
finns. Jag skulle vilja ställa några frågor.
När regeringen skriver om biologisk mångfald står
det att vi skall bevara den biologiska mångfalden. Är
det på dagens nivå eller på den naturliga nivå som
fanns för 20 år sedan?
Tänker miljöministern ta initiativ till att det tas
fram någon sorts bild av vad som sker med insekts-
faunan och också med örtfaunan? De är ju grunden
för att det skall finnas mat. Om man jämför Sverige
med t.ex. länder i Baltikum märker man att landska-
pen ser ungefär likadana ut. Men där finns fåglar och
här finns de inte. Det räcker inte bara med att fysiskt
skapa förutsättningar, utan det måste finnas mat. Det
är det centrala. Hur skall vi ta reda på om det finns
tillräckligt med t.ex. insekter?
Jag skulle också vilja höra på vilket sätt REKO-
programmet skulle påverka. REKO-programmet ger
ingen som helst minskning av de bekämpningsmedel
vi har i jordbruket.
Det är alltså en mängd frågor som kräver svar, och
jag hoppas att vi kan ha en bra första diskussion. Det
här är en fråga som jag tänker återkomma till.