Herr talman! Jag är glad över det stora engage-
mang för ett levande Sverige som de hittillsvarande
talarna har gett ett starkt uttryck för.
Regionalpolitiken är viktigare än på mycket länge.
Den står faktiskt inför minst lika stora utmaningar i
dag som på 60-talet.
Men låt mig inleda med följande:
Det går bra för Sverige igen. Sysselsättningen
ökar, och arbetslösheten minskar. Faktum är att sys-
selsättningsökningen under hösten var den starkaste
sedan 1976 i vårt land. Faktum är att antalet företags-
konkurser mer än halverats sedan 1992. Och faktum
är att vi för första gången på 25 år har balans mellan
utflyttade och inflyttade företag och investeringar.
Sverige växer. Men tillväxten kommer inte hela
Sverige till del. Många flyttar till tillväxtregionerna
för ett jobb eller för en utbildning. Kvar i utflyttnings-
regionerna lämnas en alltmer åldrande befolkning,
tomma lägenheter och övergivna fabrikslokaler. Den
offentliga och kommersiella servicen försämras.
Utvecklingen förstärks av låga födelsetal. Land-
stingsförbundets prognos över befolkningsutveck-
lingen är en skrämmande läsning. Sverige riskerar att
brytas sönder, och så kan vi inte ha det.
Det skall finnas jobb i alla Sveriges regioner. Det
skall finnas utbildning för alla som vill stärka sin
kompetens, och det skall finnas en framtid i hela
Sverige. Därför utvecklas nu en ny modern regional
näringspolitik inom ramen för de s.k. regionala till-
växtavtalen. Jag vill därför deklarera följande:
Alla delar av vårt land skall få möjligheter att ut-
vecklas utifrån sina egna förutsättningar och på egna
villkor.
Beslut om den regionala näringspolitikens inrikt-
ning skall fattas av dem som berörs. Ansvaret skall
tas lokalt och regionalt. Så många människor som
möjligt skall engageras.
Statliga myndigheter, näringsliv, kommuner,
landsting, länsstyrelser, regionala självstyrelseorgan,
högskolor, universitet, arbetsmarknadens parter och
andra organisationer skall kraftsamla för tillväxt och
nya jobb.
Regionala tillväxtavtal kommer att slutas i varje
län och börja gälla fr.o.m. nästa årsskifte. Särskilda
förhandlingar kommer att genomföras mellan rege-
ringen och regionerna under året.
Inom arbetsmarknadspolitiken, regionalpolitiken
och utbildningspolitiken finns drygt 15 miljarder
kronor i regionalt utvecklingskapital. Regeringen är
öppen för att dessa resurser används med ny inrikt-
ning och kan sättas in där regionerna själva bedömer
att de behövs och gör bäst nytta.
Regeringen är också öppen för att pröva förslag
till förändringar av regelverk och förordningar. Rege-
ringen arbetar också aktivt för våra nuvarande resur-
ser, de nya EU-strukturfonderna. Men också in-
frastrukturen används mer effektivt för regional till-
växt.
Regeringen kommer också att bjuda in företrädare
för de sju nordligaste länen till en diskussion om den
regionala utvecklingen.
Men regeringen tar också ett långsiktigt grepp
över den regionala utvecklingen. Vi måste formulera
långsiktiga och handlingskraftiga strategier för hur
hela Sverige skall växa också i framtiden. Därför
beslutade regeringen i går att tillsätta en ny regional-
politisk utredning. Kommittén med företrädare för
samtliga riksdagspartier skall:
För det första: Analysera de senaste årtiondenas
regionala utveckling och orsakerna till denna.
För det andra: Analysera regionalpolitikens ef-
fekter.
För det tredje: Bedöma den framtida regionala ut-
vecklingen.
För det fjärde: Utveckla en strategi för regional
balans och lämna förslag till övergripande mål och
effektmål för den framtida regionalpolitiken.
För det femte: Föreslå vilka olika medel som kan
behövas för att uppnå dessa mål.
För det sjätte: Särskilt behandla den regionala ut-
vecklingen i glesbygden respektive landsbygden.
Ordförande i kommittén blir Sture Öberg, profes-
sor i kulturgeografi vid Uppsala universitet.
Parallellt med detta långsiktiga arbete kommer re-
geringen inte att tveka om att göra särskilda regional-
politiska insatser om det bedöms att sådana måste ske
nu eller inom en kortare tid.
Herr talman! Sverige är för litet för stora uppsli-
tande konflikter, och vårt land är så stort att vi måste
försöka hålla samman. Därför vill jag säga följande:
Jag hoppas att samtliga riksdagspartier kommer
att vara konstruktiva i arbetet med den regionalpoli-
tiska utredningen. Jag hoppas att alla de förslag som
nu haglar i debatten kan stötas och blötas i detta ar-
bete, och jag hoppas att alla de frågor som ställs skall
få svar. Jag hoppas att vi alla orkar upphöra med
jakten på lättköpta partipolitiska poäng för Sveriges
skull och för regionernas skull. Det ligger faktiskt i
folkets intresse. Och jag vill med detta inbjuda alla
riksdagspartier och alla konstruktiva krafter, t.ex.
Folkrörelserådet, till samarbete, inte strid, om regio-
nalpolitiken. Det är, herr talman, Sverige och svens-
karna, och inte minst de som bor i våra glesbygder,
värda.