Herr talman! Med hänvisning till det replikskifte
som ägde rum alldeles nyss i ämnet "Stockholmsvän
eller inte?" tycker jag att det är viktigt att framhålla
att vi inte får och bör ställa olika delar av landet mot
varandra. Därför tror jag att den regionalpolitiska
utredning som skall tillsättas bör börja sitt arbete så
snart som möjligt, så att vi i lugn och ro får se över
vilka regler vi behöver ha.
Herr talman! Det har inte gått mer än fem veckor
sedan riksdagen senast debatterade regionalpolitiken.
Särskilt mycket har givetvis inte hänt sedan dess, men
en viktig händelse enligt mitt sätt att se var att nä-
ringsutskottet, som i höstas tog över regionalpolitiken
från arbetsmarknadsutskottet, i förra veckan gjorde
sin första resa i landet efter detta övertagande. Resan
gick till mitt hemlän Västerbotten. Under den tre
dagar långa resan fick utskottets ledamöter belysning
av en hel del av de frågor som är viktiga för hela vårt
län och andra glesbygdsområden i landet, sådana
frågor som redan har tagits upp i debatten i dag.
Det första som utskottets ledamöter fick pröva på
var flyget, som numera går från Arlanda direkt till
Västerbottens inland. Jag tycker att det är viktigt att
vi behåller den typ av flygplatser som finns i Lyck-
sele, Vilhelmina, Arvidsjaur och på en mängd andra
platser. Stödet till dessa flygplatser är av vital bety-
delse.
Vi fick också åka buss på inlandsvägen, riksväg
45, som går från Halland till Norrbotten. Den vägen
är bitvis ganska bra, men det finns också många
sträckor som behöver rustas upp, och det är också en
viktig del av den politik som skall gynna regionerna i
vårt land. Vi har E 12 som förbinder norska kusten
med Finland och Ryssland via en färja över Öster-
sjön. Även den vägen behöver rustas upp på många
sträckor. I dag är det närmast livsfarligt att försöka
göra omkörningar av de många långtradare som finns
på vägen. Jag tycker att det är någonting som hör till
de viktiga områden som vi skall diskutera. Jag vet att
det finns många vägar som är mer trafikerade än
vägarna i Norrlands inland, men för oss är det
livsnerver.
Utskottet hann aldrig åka tåg, men jag vill ändå
betona att t.ex. Inlandsbanan är av stor betydelse. Det
visade sig inte minst strax före jul när snöovädret i
Gävle gjorde att stambanan inte kunde transportera
gods. Med dagens företag och det s.k. just in time-
systemet behöver transporterna gå varje dag. Här
kunde omlastning ske till Inlandsbanan.
När utskottets ledamöter mötte företagare fick de
klart för sig att investeringsstöden har varit och är av
stort värde, framför allt vid nyetableringar. Men ännu
viktigare är försörjning med riskkapital. Även om vi
har ALMI, Norrlandsfonden och andra räcker inte
det. Bankerna behöver få en mer positiv inställning
till företagen. Det vet jag att vi inte åstadkommer med
politiska beslut, men det är ändå viktigt att vi har det
med i våra tankar.
Många företag som ligger långt från storstaden,
också de som vi mötte under vår resa i Västerbotten,
har betonat att ett viktigt område som man skulle
behöva hjälp med på något sätt är en form av person-
transportstöd. Det prövades för ett antal år sedan men
togs bort ganska snabbt.
Jag skulle vilja vädja till näringsministern att låta
den regionalpolitiska utredningen belysa om det är
möjligt, med tanke på bl.a. EU-regler, att få någon
form av stöd för att göra Sverige rundare. Vi pratar ju
mycket om det, och har gjort i säkert 20 år: Hela
Sverige skall leva, ett rundare Sverige, osv. Men så är
det inte riktigt när det kostar mer att ta sig från Norr-
lands inland till Stockholm än att åka från Stockholm
till New York.
Sedan vi förde vår debatt i december har det, som
här har nämnts, kommit uppgifter om befolkningsut-
vecklingen. I över 200 av kommunerna har ju befolk-
ningen minskat, och det är mycket alarmerande. Så-
vitt jag vet är det, åtminstone i min del av landet,
många unga kvinnor som flyttar. Därför är det oroan-
de när man får signaler om att det s.k. nationella Re-
surscentrum för kvinnor är i farozonen. Jag hoppas att
det är falska rykten. Vi behöver detta nationella re-
surscentrum liksom regionala och lokala.
Men ännu viktigare än speciella, selektiva, stöd är
ändå enligt Folkpartiets mening bättre villkor för
företagen över huvud taget. Här har nämnts sänkta
arbetsgivaravgifter. Det har vi i Folkpartiet föreslagit,
och vi står fast vid det. Det behövs enklare regler
över huvud taget. Jag vet att det i går kväll hos nä-
ringsministern diskuterades att en arbetsgrupp skall
börja diskutera vad det är som behövs för att göra det
bättre för företagen på olika sätt.
Ett annat område som också har tagits upp är EU:s
strukturfonder. Jag har själv suttit med i två besluts-
grupper där vi behandlat ärenden om pengar till olika
projekt, och jag har kunnat konstatera att de regler
som finns i dag i Sverige är betungande för många
framför allt små projektägare: Först måste man göra
utgiften, därefter skicka in sin rekvisition och sedan
vänta ganska länge på pengar. Enligt uppgifter som
jag har fått finns det i andra länder möjligheter att få
förskott. Jag hoppas därför att det skall vara en fråga
som finns med i diskussionerna när man nu skall
förhandla om nästa period för strukturfonderna.
Det här var ett litet axplock bland allt det som är
viktigt för oss som bor i de glesbebyggda delarna av
vårt land. Men jag vill också betona det som tidigare
tagits upp - att Stockholm, Malmö, Göteborg och
andra storstadsregioner naturligtvis är lika viktiga.
Att man där har stora problem vet vi i Folkpartiet.
Därför tror jag att den översyn som har gjorts av
skatteutjämningssystemet måste bli föremål för en
mycket noggrann analys. Som det ser ut av de upp-
gifter vi har fått hittills innebär förslaget hårda slag
både för Norrbottenskommuner, som ju näringsmi-
nistern har lovat en del stöd enligt en artikel som jag
såg i Aftonbladet under juluppehållet, och för stor-
stadsområdena. Jag tror därför att det är viktigt att vi
tittar på det här en gång till. Kanske är det inte kom-
muner och landsting som skall dela med sig till var-
andra, som nu sker. Kanske är det bättre att staten tar
in pengarna och gör fördelningen på annat sätt. Jag
har inget förslag i dag, men jag tycker att det är vik-
tigt att vi tillsammans ser över detta.