Fru talman! Dagens lagstiftningsärende är på
många sätt mycket olyckligt. Ärendet avslöjar - och
det kan man också säga att förmiddagens debatt har
gjort - rådande vänstermajoritets syn på den nya
globala ekonomin som växer fram i världen. Vi är
snabba att skörda frukterna av denna globala ekono-
mi, dvs. Sverige lever gott på den myckna exporthan-
deln som den öppna ekonomin genererar. Samtidigt
uppvisar vi en stor iver att ibland försöka reglera och
återta delar av den avreglering som skedde på 80-talet
för att visa något slags missriktad politisk handlings-
kraft. Dagens ärende om en reglering när det gäller
kostnadsinformationen till fondandelsägarna är ett
exempel på detta.
Bakgrunden är att fondsparandet har vuxit snabbt
i landet. Det kan direkt sägas att konkurrensen på
området kunde vara bättre. Det är för några få aktörer
ganska enkelt att tjäna stora summor. Men detta är
fortfarande en bransch med global tillväxt, med en
fondverksamhet som är internationellt beroende och
ett lättrörligt sparkapital - med ofördelaktiga villkor i
ett land flyttar kapitalet utomlands.
Socialdemokraterna har genom att under många år
i denna kammare på olika sätt missgynnat di-
rektägande av aktier själva bidragit till framväxten av
det myckna fondsparandet, dvs. det passiva fondspa-
randet som har blivit en särskild svensk modell. Spa-
randet växer även i andra länder, men i Sverige är det
väldigt stort.
Senare i dag är det tänkt att det skall skapas en
isolerad nationell reglering här i Sverige. Detta sker
trots ett visat intresse från branschens företrädare att
själva förbättra informationsgivningen till fondandel-
sägarna. Det fattades t.o.m. ett beslut i augusti på en
konstruktion för att lämna mer information i enlighet
med ungefär det som eftersöks i propositionen. Detta
sker trots att man inom EU inte kommer att genomfö-
ra motsvarande reglering för andra medlemsländer
inom EU - alltså ett mindre omfattande regelverk -
och trots att länder som Luxemburg och Irland redan
före den reglering som nu skall antas konkurrerar om
det lättrörliga sparkapitalet med lägre skatter och
färre regleringar. Detta sker alltså trots att vi redan
har mer omfattande reglering i Sverige, ger mer in-
formation - delvis lagstadgad - till fondspararna och
tar ut högre skatt i Sverige av småspararna än i andra
motsvarande konkurrentländer.
Allt detta sker för att fånga en förgänglig
kvällspressopinion som har uppstått i detta ärende.
Låt mig säga att jag tror att det finns en hel del
människor som skulle vilja ha mer information om
sitt fondandelssparande. Det vore rätt naturligt att de
får det om de efterfrågar det. Det sker en utveckling
mot mer information. Men det finns somliga andra
som skulle vilja ha mindre information, som tycker
att det redan i dag råder ett informationsöverskott i
förhållande till det sparande man har.
Säkert är att alltför lite intresse inom sektorn in-
riktas på det som egentligen är viktigare för småspa-
rarna, dvs. värdeutvecklingen och avkastningen på
det sparande som de har avsatt i olika typer av fonder.
Man kan hävda att propositionen riktar sökljuset fel,
eftersom föreslagen reglering blir delvis kontrapro-
duktiv. När en fondförvaltare är framgångsrik - det
ser man genom att avkastningen överstiger genom-
snittet eller att fondförmögenheten stiger - syns det i
en första fas som ett besked om att avgifterna har
stegrats. De är oftast kopplade till värdeutvecklingen.
Med denna propositions synsätt är det ett besked till
fondspararna att de borde byta förvaltare, när fond-
förvaltaren egentligen har visat sig vara framgångs-
rik.
Vi lurar till viss del småspararna att titta på fel
faktorer. Det vore bättre att titta på värdeutveckling-
en.
Dagens beslut fattas i stor iver. Branschen har
körts över. Man har försökt att framföra synpunkter
till finansutskottet. Där har intresset varit ljumt.
I deras framställan finns en vädjan om att få lite
tid till att ställa om systemen för att hinna anpassa sig
till det nya regelverket. Under intryck av att detta är
en bransch som just nu också har att fundera över
EMU:s förändringar på värdepappershandeln och
också inför det stundande millennieskiftet har man
bett att få ett litet andrum. Men se det har inte riks-
dagsmajoriteten brytt sig om.
Jag har inte sett att det har gjorts några analyser
av konsekvenserna av dagens beslut, av kostnaderna,
som i sista hand kommer att drabba fondandelsägar-
na, eller av effekterna av den överskottsinformation
som riksdagen i dag fattar beslut om.
Det här beslutet riskerar ånyo - vi har en del and-
ra regler som redan i dag gör det - att uppmuntra
kapitalflykt ur landet. Det försämrar möjligheterna till
en sysselsättningsökning inom en mycket viktig till-
växtbransch, nämligen finanssektorn. Exempel på
fondförvaltare som har meddelat att de som alternativ
till Sverige nu tittar på Luxemburg har redan givits i
medierna.
Sammanfattningsvis är det ånyo ett exempel,
bland många, på hur den svenska vänstern i den här
riksdagen, styrd av framför allt Socialdemokraterna,
har svårt att förstå eller tycka om den nya globala
verklighet, den nya globala ekonomiska ordning, som
vi lever inom. Därmed blir man på något sätt svaret
skyldig, eftersom det är denna ekonomiska ordning
som lägger grunden för mycket av vårt välstånd och
vår frihet. Också av det skälet är detta en viktig pro-
position. Som en randkommentar vill jag påpeka att
de partier som väljer en halv reglering inte heller
åstadkommer så mycket mer.
Fru talman! Jag vill med detta yrka bifall till re-
servation 1 till betänkandet.