Fru talman! Ulla-Britt Hagström har frågat vilka
åtgärder skolministern tänker vidta för att förbereda
nollvisionen i trafiken redan i grundskolan samt på
vilket sätt skolministern avser att stimulera kör-
kortsutbildningen i gymnasieskolan.
Person- och godstransporter är av central betydel-
se i vårt samhälle. Barn och ungdom är en särskilt
utsatt grupp i trafiken. Ca 50 barn dödas årligen i
trafiken, och omkring 2 800 barn skadas. Det är där-
för angeläget att grundskolans undervisning ger ut-
rymme för frågor om trafik och miljö. Tidigare om-
nämndes trafikfrågorna både i läroplanen (Lgr80) och
i kursplanen för samhällskunskap. I den nuvarande
läroplanen (Lpo94) anges rektors ansvar för att ämne-
sövergripande kunskapsområden, t.ex. trafik och
miljö, integreras i undervisningen i olika ämnen. Jag
avser att ge Statens skolverk i uppdrag att göra en
utvärdering av den trafikundervisning som sker i
grundskolan i dag för att kunna bedöma vilka ytterli-
gare åtgärder som eventuellt kan vara befogade.
Vad gäller förarutbildning i gymnasieskolan anser
flera debattörer att samhället ska ta ett ökat ansvar för
körkortsutbildningen dels därför att utbildningen är
dyr, dels därför att antalet 18-åringar som har körkort
har minskat under 1990-talet. Detta är förvisso kor-
rekt, men vad som skett är framför allt en förskjut-
ning av tidpunkten när man tar sitt körkort. Den ned-
gång i körkortstagande som ägt rum vid 18 års ålder
hämtas i betydande grad upp några år senare. Nya
forskningsresultat tyder på att det finns flera andra
faktorer än ekonomin som bidragit till detta mönster.
Jag ska i korthet ta upp några problem som är för-
knippade med körkortsutbildningen i gymnasieskolan
och som förbisetts i den nu aktuella diskussionen.
För det första har formerna för förarutbildning
stor nationell räckvidd och utgör enligt min mening
inte sådana frågor som är lämpade för beslut på
kommunal nivå. Det handlar om bl.a. samhällets
trafiksäkerhetspolitiska mål och rätten till en likvär-
dig utbildning. Det är alltså inte problemfritt att infö-
ra körkortsutbildning i gymnasieskolan i form av
olika kommunala beslut.
För det andra är det tveksamt om körkortsutbild-
ning kan ske i samarbete med de lokala trafikskolorna
så som lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden
i skolan i dag är utformad. Endast kurser som har en
yrkesinriktad eller estetisk profil får läggas ut på
entreprenad.
För det tredje aktualiserar körkortsutbildning som
erbjuds elever i gymnasieskolan i samarbete med
trafikskolorna den komplicerade frågan om konkur-
rensförhållandena mellan offentliga och privata aktö-
rer samt mellan olika privata aktörer. Lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling, som till stor
del grundar sig på EU-direktiv, anger att entreprena-
den ska gå till den som lagt det anbud som ekono-
miskt är mest fördelaktigt. Det innebär att den tra-
fikskola som vinner anbudet i princip tar hem i stort
sett hela den lokala utbildningsmarknaden för per-
sonbilskörkort. Detta kommer att leda till en kraftig
omstrukturering av trafikskolebranschen och innebära
en försämrad konkurrens inom branschen. Det kan
starkt ifrågasättas om det ligger i samhällets intresse
att kommunerna på detta sätt påverkar utvecklingen
inom det privata näringslivet.
Kostnaden för en fullständig förarutbildning för
samtliga 18-åringar kan uppskattas till mellan 1 ½
och 2 miljarder kronor per år. Kostnaderna för att
införa endast den s.k. teoridelen i förarutbildningen
kan beräknas till 50 miljoner kronor per år. En annan
konsekvens av körkortsutbildning i gymnasieskolan
är att tid för annan undervisning bortfaller. Det är
ytterst en fråga om vilka reformer som ska prioriteras.
De kostnader som ett ökat samhälleligt åtagande i
fråga om körkortsutbildning medför bör inte minst
ställas mot det faktum att alla elever inte når gymna-
sieskolans mål.
Mot bakgrund av de problem jag nu redovisat
krävs enligt min mening ett helhetsperspektiv och en
bred belysning av samtliga frågeställningar innan det
är möjligt att ta ställning i frågan om trafikant- och
förarutbildning i gymnasieskolan. Inom Regerings-
kansliet pågår för närvarande ett arbete med att ta
fram ett underlag för den fortsatta behandlingen av
frågan.