Herr talman! Vi är överens om att fri handel är viktigt för att få välstånd i de flesta länder, men hur den fria handeln organiseras och vilka regelverk som råder kring den är ohyggligt viktigt om fördelarna med den fria handeln ska uppnås, särskilt för fattiga länder. Jag instämmer i mycket av det som Gunilla Wahlén har sagt.
Miljöpartiet har tre reservationer i det här betänkandet. Jag tycker naturligtvis att alla tre reservationerna är högst rimliga och bra, men jag kommer bara att begära votering om reservation 2 för att spara tid.
När det gäller nyttigheter som rent vatten, vård och utbildning tycker vi att man ska undvika att begränsa hur detta ska organiseras i olika länder eftersom det viktiga är hur sådana här saker utförs, inte hur ägarförhållandena ser ut.
Vi tycker också att u-länder även framgent ska ha rätt till en särskild och differentierad behandling när det gäller avtal eftersom det är viktigt för att deras utveckling ska komma i gång och bli bra.
Vi vill också se ökad öppenhet inom WTO och att bara protokollförda möten ska kunna utgöra underlag i förhandlingar. En relevant kommitté ska utse ordförande i kommittéer så att det inte blir för utvecklingsländer dolda processer.
Vi tycker också att det är viktigt att riksdagen får en årlig skrivelse om utvecklingen av handelsfrågorna.
De nuvarande internationella handelsavtalen speglar naturligtvis främst den rika världens prioriteringar och är inriktade på ekonomisk tillväxt. Vissa länder försöker vinna konkurrensfördelar genom obefintlig eller dålig lagstiftning när det gäller miljöskydd och arbetarskydd. Det bör inte vara acceptabelt.
I många länder är det också svårt att hålla transnationella företag ansvariga för brott mot begränsningar i lagstiftningen. Av det skälet är det väldigt viktigt att vi får minimiregler för hur till exempel transnationella företag och företag över huvud taget uppför sig.
Nu när vi har klimatförhandlingar i gång kan man se att en del rika länder inte vill vara med och bekosta utvecklingen av bättre klimatanpassade metoder i företagsamheten. Det här kan man naturligtvis vinna på, både på kort och kanske på lång sikt, om det får fortsätta.
Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi kan vara överens om att testa gränsjusterade klimatavgifter. Jag vill fästa uppmärksamheten på att Kommerskollegium öppnar dörren för att det här kan vara fullt möjligt att införa. Jag tycker att det är ganska rimligt att Sverige kan tänka sig att gå före i en sådan här fråga och testa att införa gränsjusterade klimatavgifter för de länder som inte deltar i klimatarbetet.
Vi har också en reservation om exportkreditfrågor. Här är det så att många länder i väst bidrar till en ohållbar utveckling i u-länderna genom att de nationella exportkreditnämnderna ger finansiellt stöd till miljöskadliga investeringar i utvecklingsländer. När svenska entreprenörer är verksamma utomlands är det inte ovanligt att projektets finansiering stöds av statliga exportgarantier och exportkrediter. Projekt som innebär en negativ miljöpåverkan kan på så sätt få stöd via skattsedeln. Det här är naturligtvis inte bra. Vi anser att en obligatorisk miljöprövning ska föregå beslut om statliga exportgarantier.
Det är viktigt också att tydliga riktlinjer utarbetas för vilka negativa miljöeffekter som inte kan accepteras.
Nyligen var det en dom i den här tvistlösningspanelen som var ganska intressant och som kanske öppnar för nya sätt att se. Där var det USA som fick igenom en begränsning av Internetbaserat spel på grunden att det var emot allmänhetens moral i USA. Det här tycker jag är ganska intressant. Det öppnar ju också dörren för att man ska kunna hävda andra viktiga saker än allmänhetens moral, till exempel att man ska kunna sätta begränsningar i importen om saker och ting är tillverkade av barnarbetare.
Jag tror att vi ofta är lite för försiktiga när det gäller att prova möjligheterna att få igenom bättre lagstiftning i det internationella arbetet genom att vi inte vågar använda de möjligheter som öppnas och kan finnas men som kanske måste testas.