Fru talman! Finansminister Bosse Ringholm be-
kräftar i sitt svar att produktionsskatten på el höjdes
med 0,5 öre per kilowattimme nu vid årsskiftet sam-
tidigt som en ny nätavgift på 0,2 öre per kilowattim-
me infördes. I sitt svar säger finansministern att i
vilken utsträckning som produktionsskatten på el
påverkar prissättningen på den öppnade elmarknaden
är svårt att avgöra. Enligt kraftproducenterna betyder
detta höjda elkostnader med 0,45 öre per kilowattim-
me. Det är ingen tvekan om att dessa nya kostnader
tvingas kraftproducenterna att slussa över på elkun-
derna. För den som inte är insatt i frågan låter det inte
mycket, men för de företag som använder elkraften
som en nödvändig del i produktionen betyder det
många miljontals kronor.
Ingemar Widell, vd i Vargön Alloys, är upprörd:
"I vår planering har vi räknat med att regeringens
löften skulle vara genomförda inom något år. I värsta
fall motsvarar kostnadseffekten av löftesbrottet, för
oss, 45 000 kronor per anställd och år. Detta är kon-
sekvensen av höjd skatt i stället för en avveckling.
Och vad för förslag väntas nästa år?"
I min egen hemstad Norrköping förbrukar de tre
pappersbruken - Braviken, Skärblacka och Fiskeby -
drygt 2,0 TWh/år. Enbart Holmen Paper använder i
anläggningen i Braviken hela 1,6 TWh, vilket är mer
än 1 % av Sveriges elproduktion. Totalt förbrukar
Modokoncernen i Sverige 5,1 TWh. En höjning av
elkostnaderna med 0,45 öre/kWh medför för Modo-
koncernen nya kostnader på 23 miljoner per år. Bara
för den anläggning som Holmen Paper har i Braviken
betyder det ytterligare 7,2 miljoner kronor i kostnad
per år.
Oron för framtiden delas också av kommunalrå-
den i de berörda kommunerna. I många av dessa
kommuner är arbetslösheten stor, och man är mycket
orolig för vad elskattehöjningen kommer att medföra.
I hela landet är det 123 714 förvärvsarbetande
som arbetar inom de elintensiva basindustrierna.
Lägger man därtill de indirekt berörda blir summan
338 800 människor. Bara papper och pappersmassa
berör direkt och indirekt 150 000 människor i Sveri-
ge. Mot bakgrund av detta är det inte märkligt att det
blivit upprörda stämningar i landet när regeringen nu
sviker sitt löfte om sänkta produktionsskatter på el
och i stället föreslår höjning av dem. För cirka ett år
sedan sade regeringen bl.a. följande:
"En säker tillgång på el till ett rimligt pris är en
viktig förutsättning för den svenska industrins inter-
nationella konkurrenskraft. Det är angeläget att den
elintensiva industrin ges konkurrenskraftiga villkor.
Beskattningen av el i produktionsledet utgör ett pro-
blem i en situation där förhållandena på elmarknaden
är sådana att beskattningen leder till ökade kostnader
för elanvändarna. Inom ramen för den översyn av
hela energibeskattningen som pågår inom regerings-
kansliet och där förslagen sammantagna skall ge ett
oförändrat skatteuttag på området, prövas därför i
vilken takt beskattningen av el i produktionsledet
skall avvecklas."
Fru talman! Förtroendet för regeringens energipo-
litik är genom sveket körd i botten för den elintensiva
industrin här i landet. En direkt följd av detta kan bli
att nödvändiga investeringar uteblir. Vad våra basin-
dustrier minst av allt behöver är en ryckig energipoli-
tik. Ska industrin våga göra nyinvesteringar fordras
det långsiktiga och goda spelregler.